Rättsprocess om att befria en boförvaltare från uppdraget

  1. Konkursgäldenären hade i maj 2025 lämnat in en ansökan till tingsrätten om att boförvaltaren skulle befrias från sitt uppdrag. Boförvaltaren och konkursboets huvudborgenär motsatte sig gäldenärens ansökan.
  2. I oktober 2025 ansökte även konkursombudsmannen om att boförvaltaren skulle befrias från sitt uppdrag. Konkursboets boförvaltare och huvudborgenär motsatte sig även denna ansökan.
  3. Varken gäldenären eller konkursombudsmannen ansåg det nödvändigt att behandla de ovan nämnda ansökningsärendena vid muntlig förhandling. Boförvaltaren och huvudborgenären yrkade vid tingsrätten att ansökningarna om att befria boförvaltaren från uppdraget skulle behandlas vid en förhandling där de personer som de hade utsett skulle höras.
  4. Innan ansökningsärendet behandlades muntligt anmälde sig konkursboets huvudborgenär som intervenient till stöd för boförvaltaren.
  5. Med beaktande av att ärendet om befriande av boförvaltaren från uppdraget hade utvidgats, de flera yttranden som lämnats in till tingsrätten, de många skriftliga bevisen och antalet personer som utsetts att höras, beslutade tingsrätten att ärendet skulle handläggas enligt ordningen för tvistemål.
  6. Tre förhandlingsdagar hade reserverats i april 2026 för rättegången om befriande av boförvaltaren från uppdraget. Före den första förhandlingsdagen yrkade intervenienten på en sammansättning med tre domare, vilket boförvaltaren instämde i. Enligt konkursombudsmannens uppfattning kunde ärendet ha avgjorts i en sammansättning med en domare. I målet hölls den förberedande förhandling som hade planerats till april, varefter tingsrätten beslutade att den fortsatta handläggningen av ärendet skulle ske med tre domare. Den fortsatta förberedande förhandlingen och huvudförhandlingen flyttades till augusti 2026.
  7. Boförvaltaren hade hållit borgenärssammanträden i september 2025 och maj 2026. Vid det senare sammanträdet fattades bland annat beslut om boförvaltarens arvoden och de kostnader som skulle ersättas hen. De nämnda omständigheterna utgjorde en del av grunderna för konkursombudsmannens ansökan om att boförvaltaren skulle befrias från sitt uppdrag.
  8. Gäldenären hade väckt klandertalan mot båda borgenärssammanträdena. Dessutom lämnade konkursombudsmannen in en ansökan till domstolen om nedsättning av boförvaltarens arvode och kostnadsersättningar som hade fastställts vid det senare sammanträdet.
  9. Innan rättegången om befriande av boförvaltaren från uppdraget, som hade planerats till augusti 2026, yrkade boförvaltaren att tingsrätten skulle förena ärendet om befriande av boförvaltaren från uppdraget med klandertalan avseende borgenärssammanträdena och konkursombudsmannens ansökan om nedsättning av boförvaltarens arvode och kostnadsersättningar för gemensam handläggning. I andra hand yrkade boförvaltaren att ansökningarna om befriande från uppdraget skulle lämnas vilande tills klandertalan avseende borgenärssammanträdena och arvodestvisten hade behandlats. Konkursboets huvudborgenär, som alltså uppträdde som intervenient i ärendet om befriande av boförvaltaren från uppdraget, instämde i boförvaltarens yrkande om att ansökan om befriande från uppdraget skulle lämnas vilande. Konkursombudsmannen motsatte sig både att ärendena skulle förenas och att de skulle lämnas vilande. Tingsrätten avslog boförvaltarens och den intervenierande borgenärens yrkanden om handläggningsordningen i målen.
  10. Efter att tingsrätten hade avslagit yrkandena om att förena målen och lämna dem vilande lämnade boförvaltaren in en egen ansökan till tingsrätten om att befrias från sitt uppdrag som boförvaltare. Boförvaltaren motiverade sin ansökan om att befrias från uppdraget bland annat med den långvariga konfliktsituationen och flera omfattande pågående rättsprocesser. Huvudborgenären, som uppträdde som intervenient, understödde boförvaltarens ansökan om att befrias från uppdrag Konkursombudsmannen godkände att boförvaltaren skulle befrias från uppdraget på egen ansökan. Gäldenären motsatte sig däremot boförvaltarens egen ansökan om att befrias från uppdraget.
  11. Tingsrätten befriade boförvaltaren på egen ansökan, varvid konkursombudsmannens ansökan förföll. Tingsrätten ansåg att gäldenärens behov av rättsskydd inte förutsatte att gäldenärens egen ansökan om befrielse av boförvaltaren från uppdraget prövades och lämnade därför ansökan utan prövning. Huvudborgenären hade föreslagit en ny boförvaltare. Till boförvaltare utsågs dock den person som konkursombudsmannen hade föreslagit. Gäldenären understödde valet av denna person. Behandlingen av arvodesärendet fortsätter i en separat rättsprocess.