02 Boförteckningen

1 Allmänt

Syftet med en boförteckning är att ge en illustrerande och sanningsenlig bild av gäldenärens ekonomiska situation då konkursen började. Boförteckningen grundar sig på boförvaltarens uppskattning av den egendom som ingår i konkursboet och dess gängse värde samt på de skulduppgifter som fås av gäldenären, borgenärerna och bokföringen. Uppgifterna i boförteckningen är viktiga då beslut fattas om huruvida konkursen ska fortsätta eller förfalla, vem som ska åta sig ansvaret för kostnaderna och om man ska övergå till en offentlig utredning. Boförteckningen ligger till grund för uppskattningen av beloppet på den utdelning som flyter in till borgenärerna. Borgenärer utövar sin beslutandemakt utifrån borgenärsförteckningen i boförteckningen, fram till dess att fordringarna är i bevakning eller i övrigt preciserats.

2 Upprättande och bestyrkande av boförteckningen

2.1 Upprättandet av boförteckning

Boförvaltaren ska upprätta en boförteckning över gäldenärens tillgångar och skulder. Gäldenärens skyldighet är att ge boförvaltaren alla sådana uppgifter som är nödvändiga för att upprätta en tillförlitlig boförteckning. Vid upprättandet av boförteckningen ska man som grund använda gäldenärens bokföringsmaterial och annat material som anknyter till affärsverksamheten, om det kan anses vara tillförlitligt. Boförvaltarens uppskattning av bokföringsnivån och utlåtandet om betydelsen av eventuella brister eller fel för upprättandet av boförteckningen ingår i gäldenärsutredningen.

Enligt 8 kap. 9 § i konkurslagen (120/2004) har boförvaltaren dessutom utan hinder av sekretessbestämmelserna samma rätt som gäldenären att för utredningen och vården av konkursboet få behövliga uppgifter om gäldenärens bankkonton, betalningsrörelse, finansieringsavtal och finansieringsförbindelser samt om gäldenärens förmögenhet och beskattning och om andra omständigheter som gäller gäldenärens ekonomiska ställning eller den ekonomiska verksamhet som gäldenären har bedrivit.

Bestämmelser om upprättande av boförteckning finns i 9 kap. 1 § i konkurslagen.  Boförteckningen ska göras inom två månader från konkursens början. Det är möjligt att avvika från den föreskrivna tiden enbart utifrån en särskild orsak som är oberoende av boförvaltaren, såsom ofullständig bokföring, en gäldenär som flyr eller ett omfattande bo. Om upprättandet av boförteckningen fördröjs ska boförvaltaren underrätta den domstol som behandlar konkursärendet om detta. Av anmälan ska framgå orsakerna till att boförteckningen inte har upprättats inom föreskriven tid och ett uppskattat datum då boförteckningen färdigställs. Boförvaltaren ska dessutom föra in ett meddelande om dröjsmålet med samma innehåll i ärendehanteringssystemet för konkurs- och företagssaneringsärenden Kosti och göra en nödvändig anteckning i systemet. Anteckningen i Kosti ska göras och meddelandet ska föras in genast då grunden för den är känd och i varje fall innan utgången för den föreskrivna tiden. Om hindret för att färdigställa boförteckningen inte undanröjs inom den uppskattade tiden ska en ny anteckning göras i Kosti och ett nytt meddelande föras in och även överlämnas till domstolen. En boförteckning ska i alla fall upprättas utan oskäligt dröjsmål.

Boförvaltaren ska rikta gäldenärens uppmärksamhet mot de påföljder som kan orsakas för gäldenären av försummelse av skyldigheten att medverka och lämna uppgifter. Vid behov ska boförvaltaren utan oskäligt dröjsmål hos domstolen lägga fram ett krav om förordnande av ett tvångsmedel enligt 4 kap. 11 § i konkurslagen för en gäldenär som försummar sina skyldigheter.

Boförvaltaren kan inte göra en framställan om att en konkurs ska förfalla innan boförteckningen och gäldenärsutredningen upprättats. Boförvaltaren kan dock framställa att en konkurs ska förfalla om en gäldenär som flyr, trots tvångsmedlen, inte inom en rimlig tid nås för att bestyrka boförteckningen.

Om konkursen fortsätter kan gäldenären åläggas att uppfylla sin skyldighet att medverka och bestyrka boförteckningen ännu i ett senare skede av konkursförfarandet.

I 4 kap. 12 § i konkurslagen fastställs det vem som ses som gäldenär vid tillämpning av bestämmelserna om gäldenärens rättigheter och skyldigheter. På förordnande av en domstol kan gäldenärskretsen också utvidgas. Boförvaltaren ska vid behov yrka på att domstolen ger ett förordnande med vilket en person enligt bestämmelsen åläggs att uppfylla gäldenärens skyldighet att medverka eller att bestyrka boförteckningen.

2.2 Bestyrkande av boförteckningen

Gäldenären ska med sin underskrift bestyrka att boförteckningen är korrekt. Boförvaltaren ska sända boförteckningen till gäldenären i förväg eller på annat sätt ge gäldenären tillräckligt med tid för att ta del av boförteckningen innan den bestyrks. Gäldenären kan bestyrka boförteckningen antingen genom personlig närvaro eller genom stark autentisering. Bestyrkandet kan undantagsvis ske också per post eller e-post.

Om boförteckningen enligt gäldenärens uppfattning till någon del inte är korrekt, ska han eller hon lägga fram eller till förteckningen foga de kompletteringar, rättelser eller andra anmärkningar som han eller hon finner nödvändiga. Dessa förbehåll ska vara exakta och motiverade. Boförvaltaren ska alltid underrätta gäldenären om möjligheten till förbehåll och understryka att ansvaret för att uppgifterna i boförteckningen är korrekta ligger hos gäldenären.

På yrkande av boförvaltaren kan domstolen bestämma att gäldenären i stället för att underteckna boförteckningen ska inställa sig i domstolen och där med ed eller försäkran styrka att boförteckningen är riktig. Det kan finnas orsak att lägga fram ett yrkande till exempel om det finns skäl att misstänka att gäldenären hemlighåller eller ger felaktiga uppgifter eller helt vägrar att underteckna boförteckningen. En domstol kan ålägga gäldenären att också i övrigt överlämna uppgifter för boförteckningen.

Gäldenären har med stöd av skyddet mot självinkriminering i 4 kap. 5 a § i konkurslagen rätt att låta bli att lämna uppgifter om de omständigheter som förundersökningen eller åtalet grundar sig på. Om gäldenären med stöd av skyddet mot självinkriminering har låtit bli att lämna uppgifter, ska gäldenären informera om detta senast i samband med att boförteckningens riktighet bestyrks.

Om gäldenären låter bli att lämna uppgifter till boförvaltaren med stöd av bestämmelsen om skydd mot självinkriminering, ska gäldenären specificera brottsmisstanken och den förundersökning eller det åtal som gäller den. Boförvaltaren ska säkerställa att de grunder för skydd mot självinkriminering vilka gäldenären meddelat är korrekta.

Enligt 9 kap. 1 § 4 mom. i konkurslagen ska boförvaltaren sända boförteckningen till gäldenären, de största borgenärerna och på begäran också till andra borgenärer utan dröjsmål efter att förteckningen färdigställts. Bilagorna till en boförteckning sänds enbart på begäran. Boförteckningen sänds till konkursombudsmannen genom att föra in boförteckningen i Kosti.

Boförteckningen innehåller alltid personuppgifter. I boförteckningen antecknas dessutom ofta uppgifter för vilka tystnadsplikt föreskrivs i 14 kap. 13 § i konkurslagen. Enligt nämnda lagrum får boförvaltaren, en borgenär eller en medlem av borgenärsdelegationen eller den som är anställd hos dem eller ett biträde eller en sakkunnig som anlitas av dem inte för en utomstående röja eller för enskild vinning utnyttja vad han eller hon i samband med förfarandet har fått veta om gäldenärens ekonomiska ställning, hälsotillstånd eller andra personliga omständigheter eller om gäldenärens eller konkursboets företagshemligheter.

Om boförvaltaren överlämnar boförteckningen till en part utanför konkursförfarandets partskrets, ska de sekretessbelagda uppgifterna täckas för. Det ska framgå av handlingen att uppgifterna har täckts för.

Boförvaltaren ska vid behov påminna alla personer som får uppgifter som gäller gäldenären eller konkursboet om tystnadsplikten. Bestämmelser om straff för brott mot tystnadsplikten finns i 38 kap. 1 och 2 § i strafflagen (39/1889).

Delegationen för konkursärenden har gett rekommendationen Boförvaltarens redogörelse- och informationsskyldighet (nr 5), där tystnadsplikten behandlas närmare.

Gäldenärens skyldighet att medverka och lämna uppgifter har också behandlats i delegationens rekommendation Besittningsövertagande av ett konkursbo (nr 1) och i bilagan till rekommendationen Rådgivning och handledning för konkursgäldenärer (nr 15).

3 Innehållet i en boförteckning

3.1 Allmänt

I boförteckningen ska man anteckna den egendom och de skulder och ansvar som gäldenären har då konkursen börjar. När det är känt att konkursen fortsätter i ett fullskaligt förfarande, ska en fullständig boförteckning upprättas. Om det i det inledande skedet av konkursen inte är känt om konkursen fortsätter inom ramen för ett fullskaligt förfarande, har inte boförvaltaren någon skyldighet att utreda alla skulder på ingående sätt och han eller hon kan fokusera på att utreda gäldenärens förmögenhet och de omständigheter som behövs i gäldenärsutredningen, såsom orsakerna till konkursen och gäldenärens verksamhet.

Boförvaltaren prövar om innehållet i boförteckningen ska lättas upp. Boförvaltaren kan upprätta en fullständig boförteckning också då förutsättningarna för en mindre omfattande boförteckning är uppfyllda.

3.1.1 Boförteckning enligt minimikraven

Bestämmelser om kraven på innehållet i en boförteckning finns i 9 kap. 1 § i konkurslagen. Om konkursen sannolikt kommer att förfalla, ska boförteckningen uppfylla enbart minimikraven. I så fall räcker det att man i boförteckningen enbart antecknar de största borgenärerna och deras fordringar och de viktigaste övriga förbindelserna, som utgörs av till exempel gäldenärens borgen till avsevärda penningbelopp och tredjemanspanter. Vad gäller övriga skulder och förbindelser behöver man enbart anteckna boförvaltarens uppskattning av det totala beloppet på dessa. Gäldenärens egendom då konkursen börjar ska antecknats fullständigt.

Man behöver inte anteckna andra än de största borgenärerna eller deras fordringar i boförteckningen, om det bedöms att konkursen kommer att förfalla (se dock 3.1.3). På motsvarande sätt behöver borgenärerna inte alls meddela sina fordringar innan det är känt att konkursen fortsätter.

Med största borgenärer avses de viktigaste borgenärerna när det gäller beloppet på deras fordringar, vilka ska uppskattas separat vid varje konkurs. I ett litet konkursbo kan även en relativt liten fordran höra till de största. När de största borgenärerna fastställs ska man inte ge vikt åt vad fordringens storlek är i proportion till storleken på borgenärens affärsverksamhet.

Vad gäller beloppet på deras fordringar ska de viktigaste borgenärerna utan säkerhet räknas in i de största borgenärerna, trots att deras fordringar är avsevärt lägre än fordringarna hos de största borgenärerna med säkerheter.  Det finns skäl att räkna in såväl de största borgenärerna med förmånsrätt (främst pantborgenärer) som de största borgenärerna utan förmånsrätt i gruppen av de största borgenärerna.

Efterställda fordringar enligt 6 § i lagen om den ordning i vilken borgenärer ska få betalning (1578/1992) medför enligt 15 kap. 3 § i konkurslagen inte rösträtt för borgenärerna i fråga. Inte heller en stor efterställd fordran innebär en ställning bland de största borgenärerna i boförteckningen.

Om en närstående till gäldenären är på väg att räknas in i de största borgenärerna, till exempel ett bolag tillhörande samma koncern, kan det finnas skäl för boförvaltaren att anteckna också de största borgenärerna som inte hör till närkretsen i boförteckningen.

3.1.2 Fullständig boförteckning

Om det kan bedömas att konkursförfarandet fortsätter inom ramen för ett fullskaligt förfarande finns det skäl för boförvaltaren att i boförteckningen anteckna alla gäldenärens skulder och förbindelser, eftersom alla borgenärer, om konkursen fortsätter, ändå ska utredas innan bevakningsdagen fastställs. Gäldenärens egendom då konkursen börjar ska antecknats fullständigt.

3.1.3 Anmälning av borgenärer i samband med en polisanmälan

Om gäldenärens alla skulder inte antecknats i boförteckningen, rekommenderar delegationen att boförvaltaren i samband med polisanmälan gällande ett målsägandebrott underrättar polisen om de gäldenärer och deras fordringar vilka framgår av bokföringen. Om förundersökningen sannolikt enbart kommer att gälla det misstänkta bokföringsbrottet, är det inte nödvändigt att meddela borgenärerna.

3.1.4 Egendom som ingår i konkursboet

Enligt 5 kap. 1 § i konkurslagen ingår i konkursboet utöver den egendom som gäldenären har när konkursen börjar och får före konkursens slut. I boförteckningen ska man följaktligen anteckna också den egendom som gäldenären fått då konkursen börjat. Enligt 5 kap. 3 § 1 mom. i konkurslagen ingår inte egendom som inte kan utmätas i konkursboet och den antecknas inte i boförteckningen.

Konkursboet efter en fysisk person omfattar dock inte inkomst som han eller hon förvärvat efter att en konkurs börjat eller egendom som han eller hon fått, och inte heller egendom som gäldenären får avskilja enligt utsökningsbalken. Enligt 4 kap. 21 § i utsökningsbalken (705/2007) från utmätningen undantas bland annat sedvanligt bohag, personliga föremål, nödvändiga arbetsredskap och, om annan motsvarande inkomst saknas, ett belopp som är en och en halv gång det skyddade beloppet.

3.1.5 Grupperingen i en boförteckning

Uppgifter om varor och skulder kan grupperas genom att som grund använda det balansräkningsschema som fastställts i bokföringsförordningen. Särdrag i ett enskilt konkursbo kan vara en orsak till att avvika från balansräkningsschemat på så sätt att uppgifterna antecknas som ändamålsenliga helheter.

3.2 Inventering

Gäldenärens egendom ska inventeras och vid behov fotograferas så fort som möjligt efter beslutet om försättande i konkurs.

Boförvaltaren ska pröva det vid var tid mest ändamålsenliga sättet att göra inventeringen och ge detaljerade anvisningar till inventeraren. Boförvaltaren ansvarar för att inventeringen gjorts på ändamålsenligt sätt, oberoende av om den utförs av gäldenärens personal, en utomstående aktör eller en gäldenär i stället för av boförvaltaren.

En tillräckligt detaljerad förteckning ska upprättas över inventeringen. Den plats där egendomen finns ska antecknas på ändamålsenligt sätt i förteckningen (verksamhetsställe, byggnad, rum, våning e.d.).

Egendom som tillhör en utomstående, men som är i gäldenärens besittning och som kan avskiljas från gäldenärens egendom, hör inte till konkursboet. Egendom tillhörande en utomstående ska vid behov förtecknas, markeras och hållas åtskild från den egendom som hör till boet.

3.3 Värdering av egendomen

Gäldenärens egendom ska värderas till gängse värde, det vill säga sannolikt överlåtelsepris. God förvaltningssed förutsätter att boförvaltaren, med gäldenären och vid behov med externa sakkunniga, försöker utreda gängse värde på egendomen. Användning av sakkunniga kan vara motiverat om boet innehåller enskilda värdefulla föremål eller egendom som är svår att uppskatta. Det är inte nödvändigt att inhämta en sakkunnigbedömning om värdet på egendomen är uppenbart lågt eller om det står klart att pantsatt egendom inte kommer att generera medel till boet.

I boförteckningen är det undantagsvis möjligt att utöver det sannolika överlåtelsepriset på medlen också anteckna bokföringsvärdet. I syfte att säkerställa boförteckningens läsbarhet och tydlighet kan bokföringsvärdet i så fall antecknas till exempel inom parentes, i en sidfot eller som en egen kolumn. Om gäldenärens bokföring kan anses vara tillförlitlig och korrekt när det gäller värderingarna, kan enbart bokföringsvärdena användas som boförteckningsvärden. Användning av bokföringsvärden lämpar sig främst för omfattande konkursbon och situationer där boförvaltaren inte har möjlighet att utreda det sannolika överlåtelsepriset på tillgångarna.

Värderingsgrunderna ska nämnas separat för varje egendomsslag eller -post (bokföringsvärde, eventuella inkuransavdrag, inhämtade värderingsutlåtanden, mottagna köpeanbud osv.).

3.4 Tillgångar

3.4.1 Bestående aktiva

I bestående aktiva inräknas gäldenärens anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar. I boförteckningen kan egendomen i enlighet med det fastställda balansräkningsschemat grupperas enligt immateriella och materiella tillgångar. Aktier, andelar och fordringar som räknas in i långfristiga placeringar kan, för att boförteckningen ska vara tydlig, antecknas som finansieringstillgångar (punkt 3.4.2).

Immateriella tillgångar som kan ha ett ekonomiskt värde utgörs främst av patent, upphovsrättigheter och varumärkesrättigheter (immateriella rättigheter). I boförteckningen ska man göra en inventering också av andra immateriella rättigheter än de som tagits upp i bokföringen och registrerats.

Materiella tillgångar utgörs av mark- och vattenområden, byggnader och konstruktioner, maskiner och inventarier samt andra motsvarande tillgångar. Vad gäller fastigheter ska man i boförteckningen nämna beloppet på pantskulder som eventuellt belastar dessa och kända pantborgenärer.

Föremål som köpts med ägarförbehålls- eller återtagningsvillkor ska antecknas som en egen grupp eller i övrigt uttryckas tydligt, så att äganderätten till dessa inte överförs till gäldenären. Som värde på föremålen kan man anteckna nettovärdet, som man får genom att dra av den skuldandel som hänför sig till föremålet från dess gängse värde. Om gängse bruttovärde på ett föremål tas upp i boförteckningen, ska det avbetalningsskuldbelopp som hänför till detta nämnas separat.

3.4.2 Rörliga aktiva

I rörliga aktiva inräknas gäldenärens omsättnings- och finansieringstillgångar.

Omsättningstillgångar utgörs av material och förnödenheter, varor under tillverkning och färdiga varor samt varor som ska grupperas som egna förteckningar. Värdet på material och förnödenheter och varor under tillverkning påverkas av om de kan slutföras och säljas av boet. Om så är fallet ska detta nämnas vid egendomsposten i fråga.

Finansieringstillgångar utgörs av gäldenärens fordringar, finansiella värdepapper och kontantkassa samt bankfordringar.

Vad gäller konto-, låne- och andra fordringar ska man i boförteckningen anteckna gäldenärens namn, postadress och fordringsbeloppet per tidpunkten för försättandet i konkurs. Om det då boförteckningen upprättas är känt att osäkerhet råder kring en fordran eller att den är tvistig, ska detta nämnas i boförteckningen. Sådana omständigheter som ska antecknas i boförteckningen är bland annat grunden för tvisten, gäldenärens betalningsförmåga eller andra omständigheter som har kommit till boförvaltarens kännedom och som är av betydelse med tanke på de influtna medlen. Eventuella säkerheter som ställts till gäldenären för fordringarna ska nämnas.

Till finansiella värdepapper räknas aktier, andelar i andra bolag såsom öppna bolag, kommanditbolag eller andelslag och övriga värdepapper, såsom masskuldebrevslån.

En kontantkassa ska räknas genast då konkursen börjat. Kontantkassans faktiska belopp ska antecknas i boförteckningen. Om saldot på kassakontot för en bokföringsskyldig gäldenär och det faktiska kassabeloppet i boet inte överensstämmer, ska boförvaltaren utreda om den andel som eventuellt saknas i kassan ska antecknas som fordran för gäldenären gentemot vd:n eller en annan person med ansvar för kassan.

Bankfordringar ska antecknas enligt saldot på dagen för försättande i konkurs, oberoende av eventuell rätt för bank att kvitta en motfordran. En anmärkning ska göras om kvittningsrätten till exempel i en egen kolumn på så sätt att beloppet på de faktiska tillgångar som hör till boet kan upptäckas. Det bör observeras att kreditinstitutet enligt 6 kap. 5 § i konkurslagen dock inte har rätt att kvitta sin fordran gentemot gäldenären med medel som finns på ett konto hos gäldenären och vilket är avsett för att sköta betalningsrörelsen.

3.4.3 Övriga tillgångar

I boförteckningen ska man anteckna också sådana gäldenärstillgångar som inte nödvändigtvis framgår av bokföringen, men som sannolikt ökar realiseringskumuleringen.

Övriga tillgångar kan utgöras av till exempel::

• en enskild näringsidkares privata egendom (exklusive icke-utmätningsbara tillgångar)
• den andel av ett dödsbo som hör till gäldenären
• fordringar som grundar sig på försäkringsavtal
• överlåtbara avtal
• betalda förskott

3.5 Skulder

I boförteckningen ska man anteckna enbart de skulder vars grund uppkommit innan försättandet i konkurs. Det finns skäl att rikta uppmärksamhet mot skuldpreskriptionen och avsaknaden av verkställbarhet.

Information om skulder, kan om det är ändamålsenligt, grupperas enligt det balansräkningsschema som fastställts i bokföringsförordningen. Å andra sidan kan man även gruppera till exempel enligt löne-, finansinstituts-, försäkringsavgifts-, skatte-, hyres-, konto- och andra skulder.

Borgenärens namn, postadress och skuldbeloppet vid tidpunkten för konkursen ska antecknas i boförteckningen. Som skuldbelopp antecknas kapitalet och den ränta som räknats på denna fram till dagen för försättandet i konkurs. Om borgenären inte meddelat ränteandelen behöver man inte räkna ut den. Räntorna preciseras slutgiltigt i konkursbevakningen. Enligt 12 kap. 2 § i konkurslagen ska andra skulder än skulder i euro antecknas i euro enligt kursen på den dag då konkursen startat.

Boförvaltaren ska säkerställa saldona på de skulder som gäldenären meddelat, om det finns skäl att misstänka att uppgifterna inte stämmer. Det finns alltid skäl att av borgenärerna granska saldona på fordringar av offentliga borgenärer och de största privata borgenärerna.

En säkerhet som en borgenär eventuellt har för sin fordran eller motfordran som kan kvittas ska antecknas i boförteckningen. Till denna del måste man särskilt se till att ansvarsposter inte antecknas dubbelt.

Skulder som har förmånsrätt med stöd av 3 a § i lagen om den ordning i vilken borgenärer ska få betalning och vilka uppkommit under ett företagssaneringsförfarande före konkursen, ska antecknas som en egen grupp i boförteckningen. Skulder som uppkommit under saneringsförfarandet är föremål för prestation med bästa förmånsrätt efter de fordringar som tryggats med pant- och retentionsrätten enligt 3 § i lagen om den ordning i vilken borgenärer ska få betalning. Arvodet till utredaren och bevakaren och deras kostnadsersättningar ska betalas ur konkursboets medel före de skulder som uppkommit under saneringsförfarandet, varför dessa poster också ska antecknas tydligt som en egen grupp i boförteckningen.

3.6 Ansvar

Gäldenärens borgens- och andra ansvar och de panter som gäldenären gett ska antecknas i boförteckningen. Vad gäller ansvar ska man i mån av möjlighet meddela till vem och till säkerhet för vilken förpliktelse en ansvarsförbindelse getts eller egendom pantsatts samt prioritetsordningen för panterna.

Ansvar som gäller egendomsposter kan antecknas antingen under varje separata egendomspost eller alternativt som en egen grupp.

4 Boförvaltarens uppskattning av utdelningen

Boförvaltaren ska till boförteckningen foga en uppskattning av resultatet av konverteringen av egendomen till penningmedel och konkursboets kostnader. Utifrån beräkningen kan boförvaltaren uppskatta den utdelning som ackumuleras för borgenärernas fordringar.

Vid uppskattning av konkursboets kostnader ska man beakta de rättegångsavgifter som ska tas ut för domstolsförfarandet, boförvaltarens arvode och andra sedvanliga kostnader som orsakas av utredningen och förvaltningen av boet.

I uppskattningen ska man därtill beakta andra förutsebara omständigheter som påverkar det slutliga beloppet på utdelningarna och fördelningen av dessa mellan borgenärerna. Dessa omfattar till exempel kvittningar, lönefordringar som utgör masskuld och medel som eventuellt flyter in till boet av försäljning av pantsatt egendom.

5 Sammanfattning

Boförvaltaren ska i boförteckningen upprätta en sammanfattning av gäldenärens ekonomiska situation, om det är ändamålsenligt att upprätta en sammanfattning.  Boförteckningens omfattning kan vara orsaken till att det är ändamålsenligt att upprätta en sammanfattning.

I vanliga konkursbon är ett referat av boförteckningen och boförvaltarens uppskattning av utdelningarna i allmänhet en tillräcklig sammanfattning. Vad gäller omfattande konkursbon är det däremot motiverat att upprätta en separat sammanfattning, som innehåller boförvaltarens uppskattning av det belopp som flyter in av realiseringen av pantsatt och icke-pantsatt egendom.

Som bilaga till rekommendationen finns det mallar över en boförteckning som uppfyller minimikraven och en fullständig boförteckning.

Helsingfors den 27 maj 2025.

Ainomarja Salmela, ordförande

Mari Hankaankorpi, sekreterare

Bilaga 1: Mall för boförteckning som uppfyller minimikraven

Bilaga 2: Mall för fullständig boförteckning

Bilagor