Ställningstagande – Elavtal i en konkurssituation

Bakgrund

Minutförsäljarna av el har av tekniska skäl automatiskt överfört ett elavtal i gäldenärens namn till konkursboet från och med den dag konkursen inleddes. Man frågar inte konkursboet före överföringen om boet vill tillträda avtalet eller inte. Elförbrukningen för tiden efter konkursens början faktureras därefter boet som massaskuld, även i de fall där konkursboet har meddelat att det inte vill tillträda avtalet.

Finsk Energiindustri rf har den 27 september 2024 publicerat Anvisning om förfarandena på detaljhandelsmarknaden för el, där man ger anvisningar om saken.

Fråga

Är minutförsäljarnas förfarande vid överföring av elavtal och syn på massaskuldsansvar i enlighet med konkurslagstiftningen?

Konkurslagen

Om det inte finns någon bestämmelse om avslutande av avtalet i en speciallag ska avtalsparten enligt 3 kap. 8 § i konkurslagen kräva att konkursboet meddelar om konkursboet vill tillträda avtalet. Om konkursboet inom skälig tid meddelar att boet vill tillträda avtalet och ställer godtagbar säkerhet för fullgörelsen av avtalet, får avtalet inte hävas.

Enligt 16 kap. 2 § i konkurslagen ansvarar konkursboet för skulder som beror på konkursförfarandet eller som grundar sig på ett avtal eller en förbindelse som boet har ingått samt för skulder för vilka boet ansvarar enligt konkurslagen (massaskulder).

Rekommendation om besittningsövertagande

God boförvaltningssed förutsätter att boförvaltaren säger upp de avtal som inte behövs för skötseln och realiseringen av konkursboet. Om konkursboet fortsätter avtalet, har boet massaskuldsansvar för de avtalsförpliktelser som uppkommer efter konkursens början. Om konkursen börjar mitt under betalningsperioden för ett kontinuerligt skuldförhållande (till exempel ett hyresförhållande), delas vederlaget för betalningsperioden upp dels i massaskuld och dels i skuld som ska bevakas, så att det vederlag som hänför sig till tiden efter att gäldenären försattes i konkurs, är massaskuld och det vederlag som hänför sig till tiden före denna tidpunkt är skuld som ska bevakas. När vissa kontinuerliga skuldförhållanden fortsätts kan det finnas skäl för boförvaltaren att utreda eller be en leverantör att utreda antalet leveranser när konkursen började, till exempel genom att avläsa en mätare som visar förbrukning. (Rekommendation nr 1 från delegationen för konkursärenden om besittningsövertagande av ett konkursbo, del 7).

Ställningstagande

Eftersom det inte finns någon specialbestämmelse om elavtal ska elbolaget innan avtalet överförs till konkursboet få ett meddelande om att konkursboet vill tillträda avtalet. Automatisk överföring av avtalet till konkursboet är inte i enlighet med 3 kap. 8 § i konkurslagen. Konkursboet är också en egen eventuell avtalspart som är fristående från gäldenärsbolaget, och de allmänna avtalsrättsliga principerna gör det inte möjligt för avtalsparten att med eget ensidigt meddelande överföra avtalet till en utomstående part utan dennes godkännande.

Boförvaltaren ska på elbolagets begäran inom skälig tid meddela om konkursboet vill tillträda avtalet eller inte. I konkurspraxis anses en skälig svarstid allmänt vara två veckor. I fråga om elavtal kan man vid bedömningen av en skälig svarstid också analogt beakta den minimitid på två veckor för att göra en varning om att elen stängs av på grund av avtalsbrott efter att en anmärkning skickats till konsumenten som föreskrivs i 103 § i elmarknadslagen (58/2013). Med beaktande av den tid som normalt går åt till att ta ett konkursbo i besittning och utreda gäldenärens situation kan svarstiden på två veckor anses vara en motiverad utgångspunkt även i fråga om elavtal. God boförvaltningssed förutsätter dock att boförvaltaren utan dröjsmål säger upp onödiga elavtal eller vid behov förhandlar om en svarstid som är längre än två veckor.

Om konkursboet meddelar att det vill tillträda elavtalet är det massaskuldsansvarigt för el som levererats efter konkursens början. Om konkursboet meddelar att det inte vill tillträda elavtalet uppstår inget massaskuldsansvar. Elbolaget har i detta fall möjlighet att bevaka sina fordringar som grundar sig på elleverans efter konkursens början som konkursfordran.

Konkursboet är inte massaskuldsansvarigt för avtal som ingåtts av gäldenären och elavtalet övergår inte till konkursboet utan ett uttryckligt meddelande enligt 3 kap. 8 § i konkurslagen. Enbart elförbrukning på ett eldriftsställe som är i konkursgäldenärens namn är inte elförbrukning som uttrycker att man vill tillträda elavtalet och grundar sig på massaskuldsansvar. Högsta domstolen har i sitt avgörande HD 2015:103 gällande ett konkursbos massaskuldsansvar för vederlag som hänför sig till aktierna i ett golfbolag konstaterat att en lagstadgad överföring av bestämmanderätten och besittningen till konkursboet inte innebär att den skulle ha utövat sin valmakt och förbundit sig till betalningsskyldigheter i anslutning till konkursgäldenärens egendom.

Således innebär det faktum att ett eldriftsställe, såsom en hyreslokal eller en fastighet/lägenhet som ägs av gäldenären, med stöd av lagen övergår i konkursboets besittning inte att konkursboet skulle ha förbundit sig att ansvara för elförbrukningen på driftstället i fråga och inget massaskuldsansvar uppstår enbart på denna grund.

Oberoende av om konkursboet har massaskuldsansvar för elförbrukningen eller inte, ska boförvaltaren sträva efter att minimera onödig elförbrukning och å andra sidan se till att avstängningen av elen inte orsakar parten onödig skada.