04 Frågor rörande anställningsförhållanden i konkurs
1 Allmänt
Vid en arbetsgivares konkurs ska boförvaltaren utan dröjsmål ta hand om frågor rörande anställningsförhållanden. Typiska sådana frågor är uppsägning av arbetsavtal, skötsel av lönegarantiärenden, utredning av frågor rörande överlåtelse av rörelse och lönefordringar samt ansvar för arbetsgivarskyldigheter.
2 Uppsägning av arbetsavtal
2.1 Uppsägningsrätt vid konkurs
Enligt arbetsavtalslagen (AAL) 7:8 kan ett arbetsavtal sägas upp att upphöra inom 14 dagar från uppsägningen av vardera parterna, om arbetsgivaren försätts i konkurs. Uppsägningsrätten gäller såväl arbetsavtal som gäller tillsvidare som arbetsavtal för viss tid. Denna uppsägningstid på 14 dagar kan inte förlängas med ett kollektivavtal eller ett arbetsavtal.
Uppsägning förutsätter inte någon särskild grund utöver konkursen, utan arbetstagarens allmänna uppsägningsskydd undanröjs. AAL 9:3 medför dock en skyldighet för konkursboet att utreda uppsägningsgrunden för arbetstagarna.
Om uppsägningsrätt enligt AAL 7:8 inte utövas relativt snabbt efter en konkurs (i synnerhet om boet fortsätter gäldenärens företagsverksamhet), återställs uppsägningstiden och -grunderna enligt AAL 6 och 7 kap.
2.2 Verkställande av uppsägning
Det finns skäl att säga upp arbetsförhållanden för att begränsa boets massaskuldsbelastning direkt på den dag då ett företag försätts i konkurs, också i det fallet att det ser ut som om förutsättningar föreligger för att fortsätta affärsverksamheten. Likaså ska löner om möjligt betalas ut senast vid arbetsförhållandets utgång, för att undvika onödiga löneförpliktelser för väntetiden. Att lönebetalningen försenas från den normala lönedagen medan arbetsförhållandet pågår berättigar inte till lön för väntetid.
Om arbetsgivaren gjort en uppsägning innan konkursen, förkortas inte uppsägningstiden utan konkursförvaltningsåtgärder till 14 dagar med anledning av konkursen. I så fall ska boförvaltaren förkorta uppsägningstiden genom att göra en ny uppsägning med anledning av konkursen.
Om affärsverksamheten fortsätts, kan boförvaltaren om det är nödvändigt ingå ett separat arbetsavtal med arbetstagarna för en kort viss tid och därefter kan tiden efter behov förlängas.
Enligt AAL 9:3 ska ett konkursbo uppvisa en utredning över uppsägningsgrunder till arbetstagarna så fort som möjligt. Om uppsägningen gäller flera arbetstagare, kan informationen lämnas till arbetstagarnas representant eller, om ingen sådan har valts, till arbetstagarna gemensamt.
Det är förenligt med god boförvaltningssed att boförvaltaren anordnar ett informationsmöte om anknutna ärenden för arbetstagarna så fort som möjligt efter uppsägningen. Vid informationsmötet är det också möjligt att behandla omställningsskyddet (se punkt 2.3) och andra ärenden som gäller arbetstagare. Om antalet arbetstagare är stort, kan boförvaltaren även kalla en representant för den lokala NTM-centralen eller arbets- och näringsbyrån att berätta om de åtgärder som uppsägningen och konkursen kräver, omställningsskydd och andra tjänster som arbets- och näringsbyrån erbjuder.
Enligt AAL 9:4 ska ett meddelande om upphävande av arbetsavtal i första hand överlämnas personligen. Det finns ingen bestämd form och boförvaltaren kan göra uppsägningen personligen till exempel per telefon vad gäller de arbetstagare som inte finns på arbetsplatsen. Boförvaltaren har skyldighet att bevisa att uppsägningen ägt rum. Därför rekommenderas ett skriftligt uppsägningsmeddelande, som arbetstagaren kvittar efter mottagning.
Ett uppsägningsmeddelande kan i andra hand överlämnas per brev eller elektroniskt. Ett arbetstagare anses ha fått information om ett sådant meddelande senast på den sjunde dagen efter sändningen. Om en arbetstagare är på semester eller på utjämningsledighet, anses anmälan ha delfåtts på dagen efter att semestern eller ledigheten upphört. Ett meddelande om ett avslutat arbetsförhållande som överlämnats personligen träder i kraft omedelbart, trots att arbetstagaren fortfarande är på den nämnda semestern eller ledigheten.
Meddelande av ett uppsägningsmeddelande med SMS med en mobil är enligt motiveringarna till regeringspropositionen om AAL (RP 157/2000) inte ett elektroniskt sätt att tillställa ett meddelande på det sätt som avses i lagen. I en konkurssituation kan boförvaltaren använda SMS som ett mer informellt sätt att ge information, men boförvaltaren har skyldighet att visa att meddelandet nått fram.
Arbetstagarna är skyldiga att utföra arbete under uppsägningstiden. Arbetet kan utgöras av arbetstagarnas tidigare arbete eller annat arbete som är till nytta för konkursboet, såsom uppgifter som gäller upprättande av en delägarförteckning eller realisation av egendom som hör till konkursboet. Boförvaltaren ger anvisningar om det arbete som ska utföras.
2.3 Skyldigheter som gäller omställningsskydd
Konkursboet ska utan dröjsmål anmäla till arbets- och näringsbyrån om uppsägning av arbetstagare, om det finns minst tio arbetstagare som sägs upp på grund av sådana ekonomiska orsaker och produktionsorsaker som avses i arbetsavtalslagen. I anmälan ska antalet arbetstagare som sägs upp, deras yrken eller arbetsuppgifter och tidpunkterna då anställningsförhållandena upphör framgå.
2.4 Vissa specialsituationer
2.4.1 Arbetstagare som omfattas av särskilt uppsägningsskydd
Arbetstagare som är gravida eller som är på familjeledighet har inte i en konkurssituation bättre uppsägningsskydd än andra arbetstagare. Under oavlönad ledighet betalas inte heller lön för uppsägningstid till en uppsagd arbetstagare.
Däremot ska uppsägningsskyddet för en förtroendeman eller ett förtroendeombud tillämpas också i samband med en konkurs, om arbetstagare fortfarande stannar kvar och arbetar i konkursboet. En förtroendeman och ett förtroendeombud (också arbetarskyddsombud) kan sägas upp i samband med en konkurs enbart om hans eller hennes arbete upphör i sin helhet, och konkursboet inte kan anordna arbete som överensstämmer med yrkesskickligheten eller som i övrigt är lämpligt.
2.4.2 Uppsägning av en arbetstagare som fullgör värnplikt eller civiltjänst
En boförvaltare ska också sköta uppsägningen av arbetstagare som fullgör värnplikt eller civiltjänst. Dessa arbetstagare kan sägas upp på grund av en konkurs på samma sätt som andra arbetstagare.
2.4.3 Uppsägning av en permitterad arbetstagare
Permitterade arbetstagare kan sägas upp på grund av en konkurs i normal ordning. En permitterad arbetstagare har med stöd av AAL 5:7.2 rätt att i så fall få lön för uppsägningstid, trots att arbetsgivaren inte övrigt är skyldig att betala ut lön för permitteringstiden. Från lönen för uppsägningstiden får arbetsgivaren dra av 14 dagars lön, om arbetstagaren har permitterats med iakttagande av ett meddelande om permittering som är längre än 14 dagar enligt lagstiftningen eller kollektiv- eller arbetsavtalet.
Vad gäller arbetstagare för vilka den iakttagna meddelandetiden för permittering enligt lagstiftningen eller avtalet varit över 14 dagar, återstår inte lön för uppsägningstid att betala ut efter avdraget vid en konkurssituation.
3 Indelningen av fordringar som grundar sig på ett arbetsförhållande i skulder som ska bevakas och massaskulder
En lönefordran som ska bevakas utgörs av de fordringar som uppkommit innan försättandet i konkurs. Ingen bevakningsskyldighet föreligger, om fordran ingår i den förteckning över fordringar som grundar sig på arbetsförhållande, vilken boförvaltaren upprättat (se punkt 5.1).
Lön som betalas för den dag då ett företag försatts i konkurs delas av praktiska orsaker inte in i två delar enligt klockslaget för fortsättandet i konkurs och arbetstimmarna, utan i konkurspraxis anses lön för dagen för försättande i konkurs höra till en konkursfordran som ska bevakas.
Arbetslöner jämte semesterersättning och andra tillägg från konkurstiden är massaskuld för konkursboet. De ska med andra ord betalas som egna skulder överst ur boet utan konkursbevakning. Om löneutbetalningen vid slutet av arbetsförhållandet drar ut på tiden, har arbetstagarna enligt AAL 2:14 rätt att få högst sex dagars lön som lön för väntetid. Också lön för väntetid som orsakas av ett dröjsmål av en massaskuldslönefordran ses som en massaskuld. Lön för väntetid som grundar sig på arbetslönefordringar som inte betalats innan konkursen börjat och som ska bevakas är däremot massaskuld för dödsboet (HD 1993:100). Enligt lönegarantimyndighetens anvisningar ska semesterersättningen även betalas för den sista månaden som en fordran som ska bevakas, även om rätten till semester delvis tjänats in efter att gäldenären försatts i konkurs. Ett undantag till detta är procentbaserad semesterersättning.
Massaskuldslöner från uppsägningstiden ska betalas till arbetstagaren redan utifrån tillgänglighet, även om arbete de facto inte erbjuds efter att konkursen börjat.
En arbetstagare har rätt att använda också naturaförmåner som hör till ett arbetsförhållande under uppsägningstiden. Om ett konkursbo inte kan tillhandahålla sådana, ska det ersätta det penningvärde som använts för naturaförmånen i beskattningen. En bostadsförmån som ingår i ett arbetsförhållande i form av löneförmån omfattas av AAL 13:5, enligt vilken en arbetstagare har rätt att använda en bostadslägenhet då ett arbetsförhållande upphör under den tid som föreskrivits om uppsägningstid för hyresvärden 92 § i lagen om hyra av bostadslägenhet (481/1995). Ett konkursbo har dock rätt att ta ut ett vederlag för användning av en lägenhet för tiden efter utgången av arbetsförhållandet.
Ett konkursbo ska betala massaskuldslöner ur sina tillgångar. Om ett konkursbos kontanta medel inte räcker, är det möjligt att ansöka om lön från lönegarantin på det sätt som redogörs i punkt 5.
4 Anmälan av löneuppgifter till inkomstregistret
Konkursbona ska anmäla uppgifter om förvärvsinkomster som betalats ut efter 1.1.2019 till inkomstregistret inom fem dagar från utbetalningsdagen. De uppgifter som ska anmälas till inkomstregistret utgörs av löner som betalats ut för utfört arbete, naturaförmåner, arvoden, arbetsersättningar och andra förvärvsinkomster. Också skattefria och skattepliktiga kostnadsersättningar ska anmälas.
Det enklaste är att anmäla uppgifterna via det tekniska gränssnittet, då uppgifterna överförs till inkomstregistret direkt ur ekonomiförvaltningens system. Det är möjligt att använda ett tekniskt gränssnitt, om ett tekniskt gränssnitt, dvs. en elektronisk förbindelse till inkomstregistret, skapats från det löne- eller resefakturasystem som används.
Om det inte är möjligt att använda ett tekniskt gränssnitt, kan uppgifterna anmälas i inkomstregistrets e-tjänst, till vilken man loggar in via inkomstregistret.fi.
I inkomstregistrets e-tjänst finns det två olika sätt att anmäla inkomstuppgifterna:
1. laddningstjänsten, i vilken uppgifterna kan laddas till inkomstregistret
2. e-blanketten, med vilken uppgifter i en enskild anmälan matas in manuellt i inkomstregistret
Närmare uppgifter anmälning finns i länken nedan (24.2.2020):
Uppgifterna kan anmälas till inkomstregistret på pappersblankett enbart av särskilda skäl. Ett särskilt skäl kan föreligga till exempel då elektronisk anmälan på grund av ett tekniskt hinder är omöjligt..
5 Skötsel av lönegarantirelaterade ärenden
Delegationen rekommenderar att boförvaltaren vid en arbetsgivarkonkurs utan dröjsmål sköter lönegarantirelaterade ärenden och som lönegaranti ansöker om de obetalda fordringar som beror på arbetsförhållandet för arbetstagarnas räkning.
5.1 Förteckning över fordringar som grundar sig på arbetsförhållande
Boförvaltaren ska omedelbart efter att konkursen börja upprätta en förteckning över obetalda fordringar som grundar sig på arbetsförhållande enligt 13 § i lönegarantilagen (866/98). Denna förteckning över fordringar som grundar sig på arbetsförhållande upprättas för boförteckningen och skötseln av lönegarantiärenden och den fogas till boförteckningen.
Boförvaltaren ska tillsammans med NTM-centralen reda ut vilka fordringar som antecknats i förteckningen över fordringar som grundar sig på arbetsförhållande och som kan betalas som lönegaranti. En boförvaltare ska ge arbetstagarna eller företrädarna för dessa tillfälle att meddela sin uppfattning om de fordringar som antecknats i förteckningen.
Enligt 12 kap. 8 § 2 mom. i konkurslagen ses en fordring som upptagits i förteckningen över fordringar som grundar sig på arbetsförhållande som en bevakad fordran.
5.2 Ansökan om lönegaranti av ett konkursbo
Ett konkursbo kan som lönegaranti för arbetstagarnas räkning ansöka om fordringar, som enligt en gemensam utredning av boförvaltaren och lönegarantimyndigheten kan betalas som lönegaranti. Enligt 5 § i förordningen om lönegaranti (1276/2009) är ett samtycke av NTM-centralen en förutsättning för att ett konkursbo för arbetstagarnas räkning kan förfara som ansökare av lönegaranti. Det är viktigt att en boförvaltare genast då en konkurs börjar kontaktar NTM-centralen, om arbetstagaren fortfarande tjänstgör för konkursgäldenären. På så sätt är det möjligt att i samarbete med företagets löneberäkning och NTM-centralen betala ut lönerna i rätt tid och undvika löner för väntetid och betalning av dröjsmålsräntor.
Ett konkursbo ska göra en ansökan enbart om tydliga eller otvistiga lönefordringar. Boförvaltaren ska höra arbetstagarna eller deras företrädare gällande fordringar som ansöks som lönegaranti. Hörandet ska utföras innan lönegarantiansökan lämnas in. Om NTM-centralen inte beviljar konkursboet tillstånd till lönegarantiansökan eller boets ansökan inte innehåller arbetstagarens samtliga yrkanden, ska boförvaltaren informera arbetstagarna om att de ska göra sina egna lönegarantiansökningar och meddela tidsfristen enligt lönegarantilagen. Fordringar som inte förfallit tidigare, förfaller på den dag då gäldenären försätts i konkurs (t.ex. semesterersättning). Ansökan ska göras inom tre månader från det att fordringen förfallit.
Konkursboet gör en lönegarantiansökan som gäller lönefordringar till bruttobelopp, med avdrag för arbetstagarens pensionsavgifter och löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremier, och NTM-centralen betalar lönerna till boets konto.
Ett konkursbo ska verkställa förskottsinnehållning och göra eventuella andra innehållningar (fackavgifter, betalningsförbud som meddelats av utsökningen) vid utbetalning av löner som ansökts som lönegaranti till arbetstagarna. De innehållna beloppen ska omedelbart redovisas till mottagarna.
Ansökningsblanketter kan skrivas ut via adressen www.suomi.fi/asiointi. NTM-centralen ger närmare beräkningsanvisningar gällande lönefordringar.
Konkursboet ska efter att ha betalat ut lönegaranti anmäla beloppet på lönegarantin till arbetstagaren som förskottsinnehållningspliktig lön till inkomstregistret, från vilken ingen förskottsinnehållning verkställts och inte heller arbetspensionsförsäkringspremier för arbetstagare och arbetslöshetsförsäkringspremier för löntagare dragits av. Därtill ska konkursboet anmäla de arbetspensionsförsäkringspremier för arbetstagare och arbetslöshetsförsäkringspremier för löntagare vilka dragits av från lönegarantin till inkomstregistret. Konkursboet lämnar in de egentliga arbetsgivaranmälningarna med den egentliga arbetsgivarens, dvs. konkursgäldenärens beteckning när det gäller en lönefordran som ska bevakas, och med konkursboets beteckning när det gäller lönefordran som utgör massaskuld.
5.3 Arbetstagarnas lönegarantiansökningar
Enligt 10 § 2 mom. i lönegarantilagen kan en arbetstagare själv eller den arbetstagarorganisation till vilken en arbetsgivare överfört sin fordran för indrivning ansöka om lönegaranti. Om en lönegarantiansökan inte avgjorts innan konkursen börjat, hör lönegarantimyndigheten i allmänhet boförvaltaren med anledning av lönegarantiansökan. Efter att konkursen börjat kan ansökan grunda sig på den förteckning över fordringar som grundar sig på arbetsförhållande som boförvaltaren upprättat.
Boförvaltaren ska ta del av ansökningarna om lönegaranti och ge ett motiverat utlåtande om dessa inom den begärda tiden till NTM-centralen. Boförvaltaren ska i sitt utlåtande bestrida de fordringar som han eller hon anser vara omotiverade. NTM-centralen styr i ett beslut som det gett en sökanden, vars fordran bestridits att bevaka den i konkursen.
6 Skyldigheten att ge ett arbetsintyg
Enligt AAL 6:7 har en arbetstagare, om ett arbetsförhållande upphör, rätt att på begäran av arbetsgivaren få ett skriftligt bevis på arbetsförhållandets längd och arbetsuppgifternas art. På uttrycklig begäran av en arbetstagare ska man därtill i intyget nämna orsaken till att arbetsförhållandet upphörde och en bedömning av arbetstagarens arbetsfärdigheter och uppträdande.
I en konkurssituation har boförvaltaren en skyldighet att till arbetstagaren ge ett arbetsintyg, som redogör för arbetsförhållandets längd, arbetsuppgifternas art och orsaken till att arbetsförhållandet upphört. Det ankommer på arbetsgivaren att ge en bedömning av arbetstagarens arbetskunnande och uppförande.
En boförvaltare kan därtill vara skyldig att separat ge arbetstagaren ett arbetsintyg över det arbete som utförts för konkursboets räkning.
Det är förenligt med god boförvaltningssed att boförvaltaren utan separat begäran försöker ge alla arbetstagare ett arbetsintyg. Vad gäller detta lönar det sig för boförvaltare att till hjälp använda arbetstagare som tjänstgör för konkursboet under uppsägningstiden.
7 Överlåtelse av rörelse vid konkurs
Den överlåtelse av affärsverksamhet som konkursboet utfört kan utgöra en arbetsrättslig överlåtelse av rörelse på samma sätt som en överlåtelse som gjorts av ett företag i drift. Boförvaltaren ska alltid utreda om det arbetsrättsliga kriteriet för överlåtelse av rörelse är uppfyllt, vilket ska avgöras enigt de allmänna arbetsrättsliga normerna och rättspraxis.
Enligt huvudregeln i AAL 1:10 övergår de rättigheter och skyldigheter samt till dem anslutna anställningsförmåner, som arbetsgivaren har med anledning av de anställningsförhållanden som gäller vid tiden för överlåtelsen på rörelsens nya ägare eller innehavare. Med bestämmelsen i AAL 1:10.3 har man försökt underlätta överlåtelser av rörelser i en konkurrenssituation. Enligt denna ansvarar inte överlåtelsetagaren för löne- och andra fordringar som beror på arbetsförhållandet och som förfallit till betalning innan överlåtelsen, om överlåtaren är ett konkursbo.
Enligt KonkL 3:9 anses konkursfordringar ha förfallit i en konkurs, vilket också gäller en fordran som beror på arbetstagarens löne- eller annat arbetsförhållande. Detta innebär att ansvar för fordringar som hänför sig till arbetsförhållandet och kumulerats innan försättandet i konkurs inte överförs till överlåtelsemottagaren vid överlåtelse av en rörelse som hör till ett konkursbo.
I avvikelse till det ovan nämnda är överlåtelsemottagaren dock ansvarig för fordringar som förfallit till betalning innan konkursen, om bestämmanderätt i den rörelse som försatts i konkurs eller som är mottagande part i överlåtelsen utövas eller utövats av samma personer, utifrån innehav, ett avtal eller ett annat arrangemang.
Utredningen av de ansvar som anknyter till överlåtelse av en rörelse är viktigt också med tanke på lönegarantiansvaret och fordringar som inte betalats ur lönegarantin. Därför finns det skäl för boförvaltaren att i tid lämna uppgifter om överlåtelsen av rörelsen eller beredningen av denna till lönegarantimyndigheten.
8 Skyldighet att betala förskottsinnehållning och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift
Enligt 9 § i lagen om förskottsuppbörd (20.12.1996/1118) ska konkursboet verkställa förskottsinnehållning vid betalning av lönefordringar och enligt lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (9.9.2016/768) och betala in det innehållna beloppet till Skatteförvaltningen (16 och 32 §) på konkursboets konto för skatter som betalas på eget initiativ. Detta gäller såväl lönefordringar som utgör massaskuld som lönefordringar som ska betalas ut som utdelning.
Enligt 5 § i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (9.9.2016/ 771) ska arbetsgivaren betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på grundval av det sammanlagda beloppet av de löner som betalas till arbetstagarna. Sjukförsäkringsavgiften ska i likhet med förskottsinnehållningen betalas till Skatteförvaltningen senast i den kalendermånad som följer på innehållandet, vid den tidpunkt som bestäms i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (2, 16 och 32 §).
Enligt AAL 7:8 betalar konkursboet lön för konkurstiden. Sjukförsäkringsavgifter som inte redovisats för löner som utbetalas då konkursen pågår, inklusive höjningar, debiteras konkursboet.
Konkursboet är skyldigt att betala sjukförsäkringsavgifterna för de löner som det betalat och som utgör massaskuld samt då det till lönegarantimyndigheten återbetalar löner som utgör massaskuld, vilka betalats enligt lönegarantin. Enligt gällande praxis uppkommer däremot inte skyldighet att betala sjukförsäkringsavgiften när konkursboet betalar lönefordringar som utdelning, om full utdelning inte bildas för de löner som betalas som utdelning. Om full utdelning bildas för lönefordringarna, ska konkursboet betala sjukförsäkringsavgifterna med konkursgäldenärens FO-nummer. De betalas innan de fordringar som föreskrivits som efterställda fordringar i 6 § i lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning (30.12.1992/1578).
9 Behandling av pensions-, arbetsolycksfalls- och arbetslöshetsförsäkringar
9.1 Arbetspensionsförsäkring
Arbetspensionsförsäkringsavgifter som grundar sig på ett arbetsförhållande fortsätter oförändrade fram till det att arbetet upphör vid en konkurs. Arbetsgivarrättigheter- och skyldigheter som grundar sig på en försäkring enligt lagen om pension för arbetstagare (19.5.2006/395) överförs från och med det att konkursen börjat till konkursboet (ArPL 157 §). Arbetspensionsförsäkringsavgiften är därför antingen en skuld som ska bevakas eller en massaskuld, beroende på vilken tid det förvärv som ligger till grund för pensionen grundar sig.
Ett konkursbo ansvarar för försäkringspremier som fastställs utifrån utbetalning av lön och som hänför sig till en tid efter att konkursen börjat i form av massaskuld. Efter att en konkurs börjat ska boförvaltaren anmäla uppgifter om löneutbetalningen gällande inkomsttagarna till inkomstregistret. När boförvaltaren gör anmälan ska lönefordringar som ska bevakas och lönefordringar som utgör massaskulder skiljas åt. Lönefordringar som ska bevakas och lönefordringar som utgör massaskulder kan inte uppges på samma anmälan. För pensionsbolaget ska den egentliga arbetsgivarens anmälan alltid göras till inkomstregistret om alla inkomster som ska arbetspensionsförsäkras, och inga uppgifter om ställföreträdande betalare får finnas på samma anmälan. Mer information finns i anvisningarna givna av Skatteförvaltningens Inkomstregisterenhet (2.4 Lönegaranti och konkurssituationer).
Konkursboet ska teckna en ny ArPL-försäkring för de löner för vilka boet har ett massaskuldsansvar. Detta gäller såväl endast lön för uppsägningstid som situationer där ett bo fortsätter affärsverksamheten över uppsägningstiden. I anmälan som görs till pensionsbolagen ska det i fråga om skulder som ska bevakas som betalarens FO-nummer anges FO-numret för arbetsgivaren som försatts i konkurs och tillhörande försäkringsnummer och i fråga om massaskulder konkursboets FO-nummer och försäkringsnumret för försäkringen som boet tecknat.
Om arbetstagarna då konkursen börjar är permitterade och konkursboet säger upp anställningsförhållandena för de arbetstagare som är permitterade så att de upphör efter en särskild uppsägningstid som föreskrivits för konkurssituationer och permitteringen fortsätter oförändrad fram till att den särskilda uppsägningstiden upphör, är inte lönen för den särskilda uppsägningstiden på två veckor vilken konkursboet betalat ut till arbetstagarna vederlag för arbetet, och den räknas inte in i ArPL-förvärvet. Enbart löner som betalats till arbetstagare som är partiellt permitterade räknas in i deras ArPL-inkomster.
Boförvaltaren kan vid behov utreda närmare hos pensionsanstalten de ersättningar som betalats ut till arbetstagaren, vilka är av sådan karaktär att en arbetspensionsförsäkringspremie tas ut på grund av dessa.
Boförvaltaren ska även meddela de i konkursen bevakade lönefordringar som fastställts att betalas, vilka utgör ArPL-inkomst, även om de har betalats som utdelning. Om boförvaltaren får kännedom om arbetstagare, vars arbetsförhållande inte meddelats till pensionsanstalten, ska deras uppgifter meddelas till pensionsanstalten, om arbetsgivaren har en försäkring.
Om arbetsgivaren inte alls har någon pensionsförsäkring, ska boförvaltaren anmäla oförsäkrade arbetstagare till Pensionsskyddscentralen. Anmälningar kan göras till adressen Bevakningsavdelningen , 00065 Pensionsskyddscentralen eller per e-post [email protected].
På löner som bevakats vid konkursen och som bekräftats att de ska betalas till arbetstagaren innehålls inte arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift. När massaskuldslöner betalas ut, innehålls arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift från lönerna.
Ofta har lönebokföringen skötts bristfälligt i ett företag som gått i konkurs. En boförvaltare kan inte åläggas att ge exakta uppgifter, vilka pensionsanstalten behöver, utifrån en bristfällig eller försvunnen lönebokföring. Om ett företag som gått i konkurs har en försäkring, kan pensionsanstalten utifrån en anmälan av boförvaltaren och uppgifter som han eller hon överlämnat begära att Pensionsskyddscentralen granskar företagets lönebokföring och anställningsuppgifter. Om en försäkring upphört eller om en försäkring inte tecknats, kan boförvaltaren begära att Pensionsskyddscentralen gör en granskning.
Närmare information om ArPL-försäkring finns på Pensionsskyddscentralens webbplats (www.etk.fi), via sökvägen eTjänster/Arbetspensionslagstiftningen/Försäkring.
9.2 Arbetslöshetsförsäkring
Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer och uppbär arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie hos arbetsgivaren (21 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner). Arbetslöshetsförsäkringspremien beräknas utifrån det lönebelopp som bildas av arbetstagarnas löner och naturaförmåner utökat med lönen för uppsägningstid och semesterersättning när anställningsförhållandet upphör på det sätt som föreskrivs i 19 och 19 a § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner).
Konkursboet ansvarar som massaskuld för arbetsgivarens och löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremier, som bestäms utifrån löneutbetalningen under tiden efter konkursen. Enligt gällande praxis uppkommer däremot inte en skyldighet att betala avgiften när konkursboet betalar lönefordringar som utdelning, om full utdelning inte bildas för de löner som betalas som utdelning. Om full utdelning bildas för lönefordringarna, ska konkursboet betala arbetslöshetsförsäkringspremier.
Sysselsättningsfonden får de löneuppgifter som den behöver från inkomstregistret.
9.3 Arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring
När den som tecknat en olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring försätts i konkurs, upphör försäkringen enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) från och med den dag då försäkringstagaren försätts i konkurs.
Om arbetet fortsätter för konkursboets räkning, ska konkursboet teckna en ny försäkring som gäller från den tidpunkt när konkursen började (164 §). Försäkringsskyldighet uppstår alltid när konkursboet som arbetsgivare låter utföra arbete under ett kalenderår i ett anställningsförhållande för vilket lönen överstiger 1 300 euro (2020 års nivå). Försäkringsskyldigheten är alltså arbetsgivar- och kalenderårsspecifik, och till exempel antalet anställda saknar betydelse. Försäkringen ska tecknas så att den gäller när arbetet inleds. Försäkringen kan inte tecknas retroaktivt.
Det avgörande är huruvida arbetet fortsätts för konkursboets räkning. Konkursboet ska teckna en arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring även när arbetet fortsätter endast under uppsägningstiden. En försäkring ska också tecknas när konkursboet anställer nya arbetstagare.
Konkursboet kan teckna försäkringen i valfritt olycksfallsförsäkringsbolag, och boet svarar för att försäkringsavgiften betalas som en massaskuld.
Om arbetet fortsätter för konkursboets räkning och ingen försäkring tecknas, är det frågan om försummelse av försäkringsskyldighet. I detta fall uppbärs en avgift som motsvarar försäkringsavgiften och en försummelseavgift av konkursboet (183 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar). Även dessa utgör massaskuld för konkursboet.
Arbetstagare i konkursboet har arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsskydd, även om konkursboet skulle ha försummat att teckna försäkring. Ersättningsärendet behandlas och ersättningen utbetalas i detta fall av Olycksfallsförsäkringscentralen.
Olycksfallsförsäkringscentralen uppbär av konkursboet en självriskandel av de betalda ersättningarna. År 2020 uppbärs självrisken högst upp till 5 360 euro per olycksfall. (184 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar).
9.4 Anmälan av löner och bevakning av försäkringsavgifter
I försäkringen för företaget som försatts i konkurs anmäls löner som hänför sig till det arbetet som utförts fram till den dag då företaget försatts i konkurs. Även löner för uppsägningstiden för de arbetstagare som inte fortsätter arbeta för konkursboets räkning ska anmälas i försäkringen för företaget som försatts i konkurs.
I konkursboets försäkring anmäls lönerna för dem som arbetar för konkursboets räkning från och med konkursdagen. Även lönen för uppsägningstid för dessa arbetstagare meddelas i konkursboets försäkring. I alla fall hämtas löneuppgifter från inkomstregistret.
Olycksfallsförsäkringsbolaget bevakar avgifterna för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen från och med den dag då försäkringstagaren försätts i konkurs.
10 Fortsättning av affärsverksamhet
Om ett konkursbo fortsätter gäldenärens affärsverksamhet, har konkursboet normala arbetsgivarskyldigheter.
De obligatoriska arbetsgivarskyldigheterna utgörs åtminstone av arbetsgivares socialskyddsavgifter och därtill av de förskottsinnehållningar, arbetspensionsförsäkringspremier, lagstadgade arbetsolycksfallsförsäkringspremier, arbetslöshetsförsäkringspremier och grupplivförsäkringspremier för arbetstagare, vilka innehålls från arbetstagarnas löner.
Via länken nedan finns närmare information om arbetsgivarskyldigheter och de avgifter som fastställs årligen.
https://www.palkka.fi/Koti/Tiedote/PalkanlaskennanParametritiedot
Boförvaltaren ska alltid granska eventuella ändringar som anknyter till arbetsgivarskyldigheterna och avgiftsbeloppen.
Helsingfors den 9 november 2021
Sami Uoti Henri Isoahde
ordförande sekreterare
Publicerad 13.12.2021