Ingångssidan » Konkurs och företagssanering

Konkursförfarande

1 ALLMÄNT

En gäldenär som inte kan svara för sina skulder kan försättas i konkurs. Konkurs är ett insolvensförfarande som omfattar gäldenärens samtliga skulder och som innebär att gäldenärens egendom används till att betala konkursfordringarna. När konkursen börjar förlorar gäldenären rätten att råda över sin egendom. Domstolen utser en boförvaltare för att sköta förvaltningen i konkursboet. Egendomen realiseras och medlen används för att betala skulderna.

En allmän förutsättning för att gäldenären ska försättas i konkurs är att gäldenären är insolvent. Domstolen beslutar om att gäldenären ska försättas i konkurs utifrån gäldenärens eller borgenärens ansökan.

Den nya konkurslagen (120/2004) trädde i kraft 1.9.2004. Lagen ersatte konkursstadgan (31/1868) från år 1868. Konkurslagen medförde inga betydande förändringar i konkursförfarandet som helhet eller i borgenärernas eller gäldenärens ställning. Den nya konkurslagen bygger på långvarig och omfattande rättspraxis, reformer genomförda på 1990-talet samt på rekommendationer rörande god boförvaltningssed givna av delegationen för konkursärenden.

Konkurslagen medförde dock ett nytt sätt att utreda konkursbon, offentlig utredning. Offentlig utredning kommer i allmänhet på fråga som ett alternativ till att konkursen förfaller. I offentlig utredning upphör borgenärernas beslutanderätt och boförvaltarens förordnande, och en offentlig utredare som utses av konkursombudsmannen sköter konkursboets förvaltning. Kostnaderna för offentlig utredning betalas med statens medel till den del som boets medel inte räcker till för att täcka kostnaderna.

Följande schema beskriver huvuddragen i hur konkursförfarandet framskrider.


2 VEM SOM KAN FÖRSÄTTAS I KONKURS

Fysiska personer samt sammanslutningar, stiftelser och andra juridiska personer kan försättas i konkurs. Också dödsbon och konkursbon kan försättas i konkurs. Staten, landskapet Åland, kommuner, kyrkor, deras samarbetsorgan eller motsvarande kan inte försättas i konkurs (1 kap. 3 § i konkurslagen).


3 KONKURSANSÖKAN

Ett ärende som gäller försättande av en gäldenär i konkurs anhängiggörs genom en skriftlig ansökan som lämnas in till domstolen. Gäldenären eller en borgenär kan lämna i ansökan (1 kap. 1 § och 7 kap. 5 § i konkurslagen).

Den behöriga domstolen i ärenden som gäller försättande av en gäldenär i konkurs är i regel den domstol inom vars domkrets gäldenärens allmänna forum finns. Ett ärende som gäller en sammanslutning, en stiftelse eller någon annan juridisk person behandlas dock av den domstol inom vars domkrets förvaltningen av sammanslutningen, stiftelsen eller den juridiska personen i huvudsak handhas i Finland (7 kap. 2 § i konkurslagen).

Domstolen ska delge gäldenären borgenärens konkursansökan samt ge gäldenären tillfälle att före utsatt dag ge ett skriftligt yttrande. Om gäldenären motsätter sig konkursansökan behandlas saken i sammanträde, om inte gäldenären har samtyckt till att behandlingen sker i kansliet. (7 kap. 8 § i konkurslagen).


4 FÖRSÄTTANDE AV EN GÄLDENÄR I KONKURS OCH FÖRORDNANDE AV BOFÖRVALTARE

En konkurs börjar när gäldenären försätts i konkurs genom domstolens beslut (1 kap. 4 § i konkurslagen). En kungörelse om att konkursen har börjat publiceras i den officiella tidningen och eventuellt även i en eller flera dagstidningar (22 kap. 1 § i konkurslagen).

När konkursen har börjat förlorar gäldenären rätten att råda över den egendom som ingår i konkursboet (3 kap. 1 § i konkurslagen).

När konkursen börjar utser domstolen en eller flera boförvaltare för vården och försäljningen av gäldenärens egendom samt för övrig förvaltning av konkursboet. Innan en boförvaltare förordnas ska domstolen ge de största borgenärerna och den som föreslås bli förordnad till boförvaltare samt, enligt prövning, gäldenären, de övriga borgenärerna och lönegarantimyndigheten tillfälle att bli hörda (8 kap. 1 § i konkurslagen).

Om en boförvaltare inte kan förordnas genast när konkursen börjar, ska domstolen förordna en tillfällig boförvaltare. En boförvaltare ska förordnas inom två veckor efter att den tillfälliga boförvaltaren har förordnats (8 kap. 2 § i konkurslagen).

Beslut om att en konkurs ska läggas ned kan fattas om gäldenären och den borgenär som har gjort konkursansökan ansöker om detta gemensamt eller, när gäldenären har försatts i konkurs på egen ansökan, på ansökan av gäldenären. En förutsättning för att konkursen ska läggas ned är att nedläggningsansökan görs inom åtta dagar efter att gäldenären har försatts i konkurs och att giltiga skäl för nedläggningen anförs. Domstolen ska ge boförvaltaren och, enligt prövning, borgenärerna tillfälle att bli hörda i saken (7 kap. 13 § i konkurslagen).


5 KONKURSBOETS FÖRVALTNING

Borgenärerna utövar beslutanderätten i konkursboet. Borgenärerna utövar beslutanderätten i konkursboet till den del saken inte enligt lag ska avgöras eller skötas av boförvaltaren (14 kap. 2 § i konkurslagen). Bestämmelser om boförvaltarens uppgifter och befogenheter finns i 14 kap. i konkurslagen och om hur borgenärerna utövar sin beslutanderätt i 15 kap. i konkurslagen.

Boförvaltaren företräder konkursboet och boförvaltarens uppgifter omfattar bland annat vård och försäljning av gäldenärens egendom och handhavande av boets löpande förvaltning. Boförvaltaren ska i sitt uppdrag iaktta borgenärernas anvisningar och vad de bestämmer i frågor som borgenärerna har rätt att besluta om. Vissa ärenden hör dock till boförvaltarens exklusiva beslutanderätt: boförvaltaren behandlar och avgör ärenden som gäller uppgörande av boförteckningen och gäldenärsutredningen, utredning av fordringar och uppgörande av utdelningsförteckningen, lönegaranti samt övriga ärenden som enligt lag eller på grund av sakens natur hör till boförvaltaren. Boförvaltaren har även rätt att fatta beslut i ärenden som hör till konkursboets löpande förvaltning, om inte borgenärerna särskilt har bestämt annorlunda beträffande någon viss sak. Boförvaltaren kan fatta beslut om åtgärder som det hör till borgenärerna att besluta om, när åtgärderna inte kan skjutas upp utan olägenheter för konkursboet (14 kap. 8 § i konkurslagen).

Borgenärerna kan ge boförvaltaren i uppdrag att besluta om frågor som det hör till borgenärerna att besluta om. Beslutanderätt får dock inte överföras i frågor som gäller hur tillsynen över konkursförvaltningen allmänt ordnas, boförvaltarens arvode eller överlämnande av konkursboet till konkurs (14 kap. 9 § i konkurslagen).

Borgenärerna utövar sin beslutanderätt vid borgenärssammanträdet. Sammanträdet kan också hållas så att deltagarna har kontakt med varandra per telefon, video eller med hjälp av någon annan teknisk anordning. I ett ärende som annars borde behandlas vid borgenärssammanträdet kan boförvaltaren be borgenärerna att meddela sin ståndpunkt skriftligen, med ett elektroniskt meddelande eller på något annat ändamålsenligt sätt (annat beslutsförfarande). Tidsfristen för meddelandet får inte vara kortare än två veckor, om inte detta är nödvändigt därför att saken är brådskande. Även gäldenären ska ges tillfälle att meddela sin ståndpunkt i ärendet. Ett beslut som har fattats i ett sådant annat beslutsförfarande samt tidpunkten för beslutet ska meddelas åtminstone de borgenärer som har meddelat sin ståndpunkt, samt gäldenären (15 kap. 2 § i konkurslagen).

Borgenärerna kan tillsätta en borgenärsdelegation, som är ett rådgivande organ som bistår boförvaltaren, övervakar boförvaltarens verksamhet och utför de uppgifter som borgenärssammanträdet har gett den. En borgenärsdelegation ska tillsättas för ett omfattande konkursbo, om det inte finns särskilda skäl att inte tillsätta en sådan (14 kap. 12 § i konkurslagen).


6 BÖFÖRTECKNING OCH GÄLDENÄRSUTREDNING

Boförvaltaren ska göra en förteckning över gäldenärens tillgångar och skulder (boförteckning). Av boförteckningen ska tillräckligt specificerat framgå åtminstone gäldenärens egendom när konkursen började, vilket belopp realiseringen av egendomen väntas avkasta samt gäldenärens skulder och övriga förbindelser (9 kap. 1 § i konkurslagen). Boförvaltaren ska göra en utredning om gäldenären och dennes verksamhet före konkursen (gäldenärsutredning) (9 kap. 2 § i konkurslagen).

Boförteckningen och gäldenärsutredningen ska i regel göras inom två månader från konkursens början (9 kap. 1 och 2 § i konkurslagen).


7 NÄR EN KONKURS FÖRFALLER


Domstolen ska besluta att en konkurs ska förfalla, om konkursboets medel inte räcker till för att betala kostnaderna för konkursförfarandet och ingen av borgenärerna åtar sig att svara för dessa, eller om den utdelning som borgenärerna skulle få av de medel som ingår i konkursboet skulle bli så obetydlig att det av denna orsak inte kan anses ändamålsenligt att fortsätta konkursen. Domstolen kan dock inte bestämma att konkursen ska förfalla om konkursen fortsätter som en offentlig utredning (9 kap. 1 § i konkurslagen).

Om konkursen förfaller, upphör konkursens rättsverkningar (3 kap. 11 i konkurslagen). En gäldenär i aktiebolagsform avförs från handelsregistret.


8 OFFENTLIG UTREDNING SOM ALTERNATIV TILL ATT EN KONKURS FÖRFALLER

När en konkurs förfaller, återförs förfogandet över egendomen på gäldenären och de utredningsåtgärder som är möjliga under konkursen kan inte längre riktas mot gäldenären eller gäldenärens verksamhet. När en konkurs förfaller blir utredningstiden mycket kort, och det är möjligt att utredningsåtgärderna därför blir bristfälliga.

Enligt den nya konkurslagen kan konkursen fortsätta som offentlig utredning, om detta kan anses befogat därför att boets tillgångar är obetydliga, det finns utredningsbehov som gäller gäldenären eller konkursboet eller av något annat särskilt skäl (11 kap. 1 § i konkurslagen).

Domstolen beslutar om offentlig utredning på framställning av konkursombudsmannen. Domstolen ska ge boförvaltaren och enligt prövning gäldenären och de största borgenärerna tillfälle att bli hörda med anledning av konkursombudsmannens framställning. (11 kap. 1 § i konkurslagen).

När domstolen har bestämt att konkursen ska fortsätta som offentlig utredning, upphör boförvaltarens förordnande och borgenärernas beslutanderätt i konkursen. Förvaltningen av ett konkursbo som är föremål för offentlig utredning sköts och beslutanderätten utövas av en person som har förordnats av konkursombudsmannen, är behörig som boförvaltare (offentlig utredare) och i vars besittning konkursboets egendom ska överlämnas (11 kap. 2 § i konkurslagen).

De kostnader för konkursförfarandet som föranleds av den offentliga utredningen betalas av statens medel till den del konkursboets medel inte räcker till för att betala dem. Konkursombudsmannen beslutar om betalning av kostnaderna (11 kap. 3 § i konkurslagen).

Om det vid den offentliga utredningen framgår att konkursboets tillgångar räcker till för att täcka kostnaderna för konkursförfarandet och det annars är befogat att återföra förvaltningen av konkursboet på borgenärerna, ska domstolen på framställning av konkursombudsmannen eller en borgenär förordna en boförvaltare för konkursboet och besluta att konkursboets förvaltning återförs på borgenärerna (11 kap. 5 § i konkurslagen).


9 KONKURSBEVAKNING

För att få utdelning ska en borgenär skriftligen i regel bevaka sin konkursfordran, dvs. skriftligen meddela boförvaltaren om sin fordran för att den ska beaktas vid utdelningen av konkursboets medel (12 kap. 6 § i konkurslagen). Boförvaltaren kan dock på eget initiativ beakta fordran, om det inte råder någon oklarhet om grunden för fordran och dess belopp (12 kap. 8 § i konkurslagen).

Har någon ansökan om att konkursen ska förfalla inte gjorts när boförteckningen är klar, ska boförvaltaren utan ogrundat dröjsmål bestämma dagen när borgenärerna senast ska bevaka sina fordringar (bevakningsdag). Bevakningsdagen ska infalla tidigast en månad och senast två månader efter att den bestämdes (12 kap. 5 § i konkurslagen). Boförvaltaren ska utan dröjsmål meddela domstolen att bevakningsdagen har bestämts och se till att en kungörelse om konkursbevakning publiceras i den officiella tidningen. Boförvaltaren ska underrätta gäldenären samt de borgenärer som har lämnat boförvaltaren sina kontaktuppgifter eller som boförvaltaren annars känner till om kungörelsen (12 kap. 5 § och 22 kap. 3 § i konkurslagen).

Boförvaltaren ska kontrollera om de bevakade fordringarna är befogade och om någon fordran eventuellt har förmånsrätt. Om boförvaltaren upptäcker att bevakningen innehåller ett räkne- eller skrivfel eller något annat klart fel som motsvarar dessa, kan boförvaltaren rätta bevakningen på eget initiativ (12 kap. 14 § i konkurslagen). Boförvaltaren ska uppmana en borgenär att komplettera eller rätta sin bevakning, om boförvaltaren upptäcker att bevakningen innehåller en sådan brist eller ett sådant fel som är av betydelse för utredningen av fordran (12 kap. 15 § i konkurslagen).

En borgenär kan bevaka sin fordran och framställa tilläggsyrkanden ännu efter bevakningsdagen (efterbevakning), om borgenären till konkursboet betalar en avgift vars storlek är en procent av beloppet av den fordran som bevakas eller av tilläggsyrkandet. Avgiften är dock alltid minst 600 och högst 6 000 euro. Om borgenären inte har informerats om bevakningen eller fordran på grund av laga förfall lämnats obevakad, får avgiften inte tas ut. Avgiften får inte heller tas ut om gäldenären är en privatperson och det med beaktande av hans eller hennes förhållanden skulle vara oskäligt att ta ut avgiften. Om en borgenär på grund av återvinning har fått behov av att bevaka sin fordran eller om en borgenär av någon annan orsak inte har varit medveten om och inte heller borde ha varit medveten om en fordran före bevakningsdagen, ska boförvaltaren ge borgenären en skälig tid att bevaka sin fordran. Om efterbevakningen får då inte tas ut någon avgift. Boförvaltaren kan befria borgenären från skyldigheten att bevaka sin fordran vid efterbevakning, om det inte finns något behov av att bevaka fordran. Efterbevakning beaktas inte efter att utdelningsförteckningen har fastställts (12 kap. 16 § i konkurslagen).


10 BOFÖRVALTARENS FÖRSLAG TILL UTDELNINGSFÖRTECKNING

Boförvaltaren gör upp ett förslag till utdelningsförteckning och sedan en utdelningsförteckning som domstolen fastställer. Domstolen avgör även bestridanden rörande utdelningsförteckningen. Konkursboets medel fördelas mellan borgenärerna utifrån den fastställda utdelningsförteckningen.

Boförvaltaren ska göra upp ett förslag till fördelning av de medel som ingår i boet mellan borgenärerna (förslag till utdelningsförteckning), om det inte är uppenbart att borgenärerna inte kommer att få utdelning av de medel som ingår i konkursboet (13 kap. 1 § i konkurslagen).

Boförvaltaren ska ha förslaget till utdelningsförteckning klart inom två månader efter bevakningsdagen eller, om konkursboet är omfattande, inom fyra månader efter bevakningsdagen (fristdagen för förslaget till utdelningsförteckning). Domstolen kan på begäran av boförvaltaren förlänga denna tid av särskilda skäl (13 kap. 2 § i konkurslagen).

Boförvaltaren ska sända förslaget till utdelningsförteckning eller uppgift om att det har blivit klart till gäldenären och till de borgenärer som har begärt det. Förslaget ska utan begäran tillställas de borgenärer vilkas bevakningar boförvaltaren har bestridit eller mot vilkas bevakningar boförvaltaren framställer någon annan anmärkning (13 kap. 2 § i konkurslagen).

Till förslaget till utdelningsförteckning ska fogas en redogörelse för borgenärernas och gäldenärens rätt att bestrida fordringarna (13 kap. 2 § i konkurslagen).

En borgenär får yttra sig om boförvaltarens förslag till utdelningsförteckning till den del det gäller gäldenärens fordran eller bevakning. Yttrandet ska tillställas boförvaltaren inom en av denne utsatt tid som inte får vara längre än en månad efter den dag då förslaget till utdelningsförteckning blev klart (13 kap. 3 § i konkurslagen).


11 BESTRIDANDE AV FORDRAN

En fordran eller dess förmånsrätt anses ha godkänts, om den inte har bestridits inom föreskriven tid eller om bestridandet har återkallats (13 kap. 9 § i konkurslagen). Bestridande innebär en skriftlig anmälan om till vilken del en fordran som en borgenär har uppgett eller förmånsrätten för denna fordran inte ska godkännas.

När en borgenärs fordran har bestridits, bestäms borgenärens rätt till utdelning enligt hur bestridandet har avgjorts. Om en rättegång som gäller fordran redan har anhängiggjorts vid en allmän domstol eller om ärendet behandlas i något annat förfarande, fastställs utdelningen för denna fordran på basis av det belopp som bestäms i rättegången eller förfarandet (13 kap. 9 § i konkurslagen).

Boförvaltaren ska redan i förslaget till utdelningsförteckning anteckna uppgifter om till vilken del boförvaltaren inte godkänner en fordran som en borgenär har uppgett eller förmånsrätten för denna fordran (bestridande) och skälen till bestridandet (13 kap. 1 § i konkurslagen).

Gäldenären eller en borgenär kan bestrida en annan borgenärs fordran som har antecknats i förslaget till utdelningsförteckning eller dess förmånsrätt genom att sända ett skriftligt yttrande om detta till boförvaltaren senast en månad efter den dag då förslaget till utdelningsförteckning blev klart. Bestridanden som framställts efter denna tid beaktas inte. Bestridandet kan också gälla en fordran som har bestridits av boförvaltaren. Bestridandet ska specificeras och motiveras (13 kap. 4 § i konkurslagen).

Boförvaltaren ska ge en borgenär vars fordran har bestridits av en annan borgenär eller av gäldenären tillfälle att yttra sig om bestridandet och komma med utredning till stöd för sitt yrkande. Om borgenären yttrar sig ska boförvaltaren, om det finns orsak till detta, ge den som har bestridit fordran tillfälle att ytterligare inkomma med ett yttrande i saken. Boförvaltaren kan också redogöra för sin egen uppfattning om bestridandet och om borgenärens yttrande samt informera parterna om denna uppfattning (13 kap. 5 § i konkurslagen).

Boförvaltaren kan ännu efter det att förslaget till utdelningsförteckning har blivit klart bestrida en fordran som i förslaget har antecknats som godkänd. Den borgenär vars fordran bestridits ska ges tillfälle att yttra sig om bestridandet. Boförvaltaren kan göra nya bestridanden tills han eller hon överlämnar utdelningsförteckningen till domstolen (13 kap. 6 § i konkurslagen).


12 BOFÖRVALTARENS UTDELNINGSFÖRTECKNING

Boförvaltaren ska efter att ha hört borgenärerna och gäldenären göra upp en utdelningsförteckning (boförvaltarens utdelningsförteckning) genom att i förslaget till utdelningsförteckning göra de ändringar som boförvaltaren anser nödvändiga till följd av bestridanden och yttranden. Boförvaltaren ska också rätta skriv- och räknefel samt andra klara fel i förslaget till utdelningsförteckning (13 kap. 10 § i konkurslagen).

Boförvaltaren ska överlämna utdelningsförteckningen till domstolen för fastställelse senast tre månader efter fristdagen för förslaget till utdelningsförteckning. Om en fordran har bestridits, ska boförvaltaren sända de handlingar som gäller bestridandet till domstolen tillsammans med utdelningsförteckningen. Om parterna fortfarande hörs eller förlikningsförhandlingar pågår, ska boförvaltaren informera domstolen om detta (13 kap. 10 § i konkurslagen).

Boförvaltarens utdelningsförteckning ska sändas till gäldenären och till de borgenärer som har begärt att få den. Förteckningen ska utan begäran tillställas de borgenärer som har bestridit en fordran eller vilkas fordran har bestridits (13 kap. 10 § i konkurslagen).

Om en borgenär anmäler en fordran först efter att boförvaltarens utdelningsförteckning överlämnats till domstolen, ska boförvaltaren underrätta domstolen om saken och överlämna den rättade utdelningsförteckningen till domstolen (13 kap. 13 § i konkurslagen).


13 BEHANDLING AV BESTRIDANDEN

Parterna kan under de olika faserna av behandlingen av ärendet ingå förlikning i tvister som gäller fordringar. Boförvaltaren ska i den omfattning som god boförvaltningssed förutsätter främja en förlikning av tvisterna (13 kap. 8 § i konkurslagen).

När boförvaltaren har överlämnat utdelningsförteckningen till domstolen, ska domstolen pröva de bestridanden som framförts och andra meningsskiljaktigheter som gäller bevakningarna. Ett bestridande ska godkännas till den del det är uppenbart befogat eller till den del den borgenär vars fordran bestridits har medgivit att bestridandet är riktigt. Ett bestridande som är uppenbart ogrundat ska förkastas. Om saken redan är avgjord genom ett avgörande som har vunnit laga kraft eller om en allmän domstol inte är behörig i saken, avvisas bestridandet utan prövning (13 kap. 11 § i konkurslagen).

Om ett bestridande inte kan avgöras på basis av den utredning som har lagts fram, ska behandlingen av bestridandet fortsätta med iakttagande i tillämpliga delar av vad som bestäms om behandlingen av tvistemål (13 kap. 12 § i konkurslagen). Eftersom det vid fastställandet av utdelningsförteckningen i praktiken endast är möjligt att avgöra juridiskt klara fall vars realiteter är ostridiga, leder oavgjorda bestridanden i regel till separata rättegångar om bestridandena.


14 FASTSTÄLLANDE AV UTDELNINGSFÖRTECKNINGEN

Efter att boförvaltaren har överlämnat utdelningsförteckningen till domstolen, ska domstolen utöver att avgöra bestridandena kontrollera att boförvaltarens utdelningsförteckning uppfyller kraven enligt lagen och att bestämmelserna om förfarandet vid behandlingen av förslaget till utdelningsförteckning har iakttagits. Om boförvaltarens utdelningsförteckning har gjorts upp så som avses i lagen, ska domstolen fastställa förteckningen och bestämma vilka borgenärer som har rätt att få utdelning för sina fordningar i konkursen (fastställd utdelningsförteckning) (13 kap. 14 i konkurslagen).

Domstolen ska underrätta boförvaltaren samt den borgenär eller gäldenären som har gjort bestridandet eller yttrandet om vilken dag utdelningsförteckningen har fastställts (13 kap. 15 i konkurslagen).

Utdelningen betalas till borgenärerna enligt den fastställda utdelningsförteckningen. Om borgenärens fordran behandlas i en separat rättegång om bestridande, fastställs borgenärens utdelning enligt avgörandet i rättegången om bestridande.


15 BETALNING AV UTDELNING

När konkursboet har utretts och den egendom som ingår i konkursboet har realiserats, ska de återstående medlen utan dröjsmål fördelas mellan borgenärerna. Bestämmelser om betalning av utdelning finns i 18 kap i konkurslagen. Huvudregeln är att till borgenärerna betalas utdelning i konkursen i enlighet med den fastställda utdelningsförteckningen (18 kap. 1 i konkurslagen).

Utdelning kan betalas som slutlig utdelning eller som förskott på utdelningen. Till borgenärerna kan betalas förskott på utdelningen redan innan utdelningsförteckningen har fastställts (18 kap. 4 i konkurslagen).

Boförvaltaren ska betala den slutliga utdelningen till borgenärerna när slutredovisningen har godkänts, om det inte till följd av att ändring har sökts är skäl att skjuta upp betalningen tills beslutet har vunnit laga kraft (18 kap. 7 i konkurslagen).


16 SLUTREDOVISNING OCH AVSLUTANDE AV KONKURSEN

Boförvaltaren ska göra upp en slutredovisning när konkursboet har blivit utrett och den egendom som ingår i boet har realiserats. Slutredovisning kan göras upp även om boet delvis är outrett av den anledningen att egendom som utgör pant för en fordran eller annan egendom vars värde är obetydligt inte har sålts eller att en konkursfordran eller en liten del av fordringarna är oklar (19 kap. 1 i konkurslagen). Slutredovisningen ska innehålla uppgifter om konkursboets förvaltning och utdelningen till borgenärerna (19 kap. 2 i konkurslagen).

Slutredovisningen ska godkännas vid borgenärssammanträdet. Konkursen avslutas när slutredovisningen har godkänts (19 kap. 7 i konkurslagen).


 
Publicerad 29.6.2015