ORDNANDE AV BORGENÄRSSAMMANTRÄDE OCH UTÖVNING AV BESLUTANDERÄTT 7/2004

(63kB) ORDNANDE AV BORGENÄRSSAMMANTRÄDE OCH UTÖVNING AV BESLUTANDERÄTT 7/2004 (pdf)

ORDNANDE AV BORGENÄRSSAMMANTRÄDE OCH
UTÖVNING AV BESLUTANDERÄTT

1
HUR BESLUTANDERÄTTEN UTÖVAS I ETT KONKURSBO

1.1
Frågor som avgörs av borgenärerna

Borgenärerna fattar beslut om konkursboets förvaltning samt om vård, användning och realisation av konkursboets egendom, om det inte särskilt har föreskrivits att boförvaltaren fattar beslutet i fråga. Till de beslut som gäller förvaltningen av boet hör tillsättandet av borgenärsdelegationen, valet av revisor samt inrättandet av ett borgenärskollegium eller motsvarande organ.

Borgenärerna utövar sin beslutanderätt vid ett borgenärssammanträde eller genom att på boförvaltarens begäran meddela sin åsikt i en fråga som skall avgöras.

Borgenärerna kan överföra beslutanderätt till boförvaltaren. En sådan delegering av beslutanderätt är dock inte tillåten i frågor som gäller hur tillsynen över konkursförvaltningen allmänt skall ordnas, boförvaltarens arvode eller överlämnande av konkursboet till konkurs. I borgenärernas beslut skall specificeras i vilken omfattning och för hur lång tid beslutanderätten överförs samt hur boförvaltaren skall informera borgenärerna om sina beslut. Boförvaltaren kan t.ex. ges rätt att sälja egendom som hör till boet så, att det lägsta godtagbara priset kan bestämmas i beslutet. Boförvaltaren kan också få fullmakt att avgöra alla frågor som gäller försäljning av egendom och att bestämma om återvinningstalan eller annan talan skall väckas.

Om borgenärerna före 1.9.2004 har givit boförvaltaren rätt att besluta om någon åtgärd, gäller denna fullmakt till högst 31.8.2005.

Borgenärerna kan när som helst helt eller delvis återta den beslutanderätt som de har delegerat till boförvaltaren.

Borgenärerna kan tillsätta en borgenärsdelegation. Denna delegation har ingen självständig beslutanderätt, men borgenärerna kan besluta att boförvaltaren måste inhämta borgenärsdelegationens samtycke till beslut som boförvaltaren fattar med stöd av beslutanderätt som borgenärerna har delegerat till boförvaltaren.

1.2
Frågor som avgörs av boförvaltaren

Boförvaltaren handlägger och avgör frågor som gäller uppsättandet av boförteckningen och gäldenärsutredningen, utredningen av fordringarna, uppsättandet av utdelningsförteckningen samt lönegarantiärenden. Detsamma gäller andra frågor om vilka så bestäms i lag eller vilka till följd av sin art skall avgöras av boförvaltaren. Sådana frågor är t.ex. beslutet att inte betala ut obetydliga utdelningsbelopp (18 kap. 2 § i konkurslagen) och beslutet att i utdelning på obetydliga fordringar betala ut ett sannolikt utdelningsbelopp (18 kap. 3 § i konkurslagen).

Boförvaltaren avgör frågor som hör till den löpande förvaltningen av konkursboet, om inte borgenärerna särskilt har bestämt annat i någon sak. Till frågor som boförvaltaren avgör hör t.ex. frågor som gäller beskattning och bokföring, arbetsgivarförpliktelser, ingående och uppsägning av olika avtal, som arbets- och hyresavtal, betalning av boets massaskulder samt inkassering av boets fordringar. Boförvaltaren bestämmer också om kvittningsyrkanden eller överlämnande av egendom som tillhör en utomstående.

I anslutning till den löpande förvaltningen av boet kan boförvaltaren också besluta om väckande av talan och andra angelägenheter som gäller rättegångar, om frågan inte ekonomiskt eller annars är av stor betydelse.

Boförvaltaren kan också besluta om en sådan brådskande åtgärd i vilken beslutanderätten skulle tillkomma borgenärerna, men som inte kan skjutas upp utan skada för konkursboet. Innan boförvaltaren beslutar om en sådan åtgärd skall han eller hon dock i mån av möjlighet höra borgenärsdelegationen eller de största borgenärerna. Utan beslut av borgenärerna kan boförvaltaren t.ex. sälja lätt förskämbar egendom eller egendom som annars snabbt sjunker i värde.

1.3
Borgenärernas röstetal när beslut fattas

En borgenär deltar i beslutsfattandet med den fordran som han eller hon har när beslutet fattas. Om en borgenär har fått en del av sin fordran betald t.ex. av en borgensman eller som förskottsutdelning ur konkursboet, minskar borgenärens rösträtt på motsvarande sätt. När en fordran övergår till en annan borgenär än den ursprungliga, övergår också rösträtten till den nya borgenären.

En efterställd fordran medför inte rösträtt, om det är uppenbart att fordran inte kommer att få någon utdelning i konkursen.

En villkorlig, stridig eller annars oklar fordran värderas till sitt sannolika belopp. En villkorlig regressfordran medför dock rösträtt endast förutsatt att inte borgenären utövar sin rösträtt med stöd av samma fordran. När den som är gäldenär i ett solidariskt skuldförhållande gör en delbetalning, får han eller hon en regressfordran, som medför en rösträtt som motsvarar delbetalningen.

När en borgenär som säkerhet för sin fordran på någon annan än gäldenären har sådan gäldenären tillhörig egendom som omfattas av företagsinteckning, är borgenärens röstetal högst det belopp som den del av egendomen som medför förmånsrätt täcker av borgenärens fordran. Värdet på den egendom som omfattas av företagsinteckningen skall boförvaltaren bestämma enligt värdet vid tidpunkten för beslutsfattandet.

Meningsskiljaktigheter om det belopp till vilket en borgenärs fordran skall beaktas vid en omröstning avgörs av boförvaltaren eller, om saken kommer upp vid borgenärssammanträdet, av ordföranden.

Om avsikten är att överlåta gäldenärsföretagets affärsverksamhet eller förmögenhet eller en del av den som en funktionell enhet till en sådan mottagare som själv eller vars ägare står i ett nära förhållande till gäldenären, den som äger gäldenärsföretaget eller en borgenär, skall boförvaltaren se till att de krav på kvalificerad majoritet om vilka bestäms i 15 kap. 4 § i konkurslagen uppfylls också när beslutet fattas i s.k. annat beslutförfarande.

2
BORGENÄRSSAMMANTRÄDET

2.1
Om borgenärssammanträden

Enligt 15 kap. 2 § i konkurslagen utövar borgenärerna sin beslutanderätt vid borgenärssammanträden. Ett borgenärssammanträde kan hållas som ett vanligt sammanträde eller på distans, varvid deltagarna har kontakt med varandra per telefon, video eller med hjälp av någon annan teknisk anordning.

Boförvaltaren bestämmer hur borgenärssammanträdet hålls. Borgenärerna kan dock vid sitt första borgenärssammanträde besluta hur borgenärssammanträdena skall ordnas i konkursboet. Borgenärssammanträdet skall ordnas så, att samtliga borgenärer och gäldenären har möjlighet att delta i sammanträdet om de så önskar.

Det första borgenärssammanträdet skall hållas inom två månader efter att boförteckningen blev klar och senast sex månader efter att konkursen började, om det inte av särskilda skäl är onödigt att hålla sammanträde (15 kap. 6 § i konkurslagen). Orsaken till att det är onödigt att hålla sammanträde kan vara att konkursen kommer att förfalla i brist på medel eller att gäldenären håller sig undan och att boförteckningen inte har kunnat göras upp inom sex månader efter att konkursen började.

Enligt 19 kap. 4 § i konkurslagen skall slutredovisningen godkännas vid ett borgenärssammanträde.

Borgenärssammanträde skall också hållas när ärenden som gäller återvinning eller bestridanden av fordringar eller andra med rättegång förknippade angelägenheter ger anledning därtill. Delegationen rekommenderar dessutom att borgenärssammanträde hålls också när boförvaltaren har sådana ärenden eller angelägenheter att föredra för borgenärssammanträdet

• som avsevärt inverkar på vilket resultatet blir när konkursboets egendom realiseras,
• som är av väsentlig betydelse för skötseln av konkursboet, eller
• beträffande vilka det med skäl har uppstått meningsskiljaktigheter mellan konkursboet och en borgenär/borgenärerna eller gäldenären.

2.2
Sammankallande av borgenärssammanträde
(vanligt sammanträde)

Borgenären sammankallar borgenärssammanträdet. Borgenärsdelegationen och de borgenärer som företräder minst en tiondedel av de konkursfordringar som har bevakats eller som annars skall tas upp i utdelningsförteckningen har rätt att yrka att borgenärssammanträdet skall sammankallas för att behandla ett uppgivet ärende.

Även en enskild borgenär kan framställa en begäran till boförvaltaren om att ett borgenärssammanträde skall sammankallas för att behandla ett uppgivet ärende. Begäran skall motiveras och kan framställas redan före bevakningsdagen.

Gäldenären har inte rätt att kräva att ett borgenärssammanträde skall sammankallas.
Konkursombudsmannen kan ålägga boförvaltaren att sammankalla ett borgenärssammanträde och kan även själv sammankalla ett sådant, om det finns någon särskild orsak därtill.

Om kallelsen utfärdas före bevakningsdagen, skall den tillställas de kända borgenärerna samt gäldenären. Kallelsen skall dessutom publiceras i den officiella tidningen samt i en eller flera för ändamålet lämpliga dagstidningar senast två veckor före sammanträdet.

Beslutanderätten i konkursboet utövas av de borgenärer som har en konkursfordran på gäldenären. Efter bevakningsdagen utövas denna beslutanderätt av de borgenärer som har bevakat sin fordran och de borgenärer vilkas fordringar boförvaltaren har meddelat att kommer att beaktas utan bevakning samt pantborgenärer som har lagt fram utredning om sin fordran på gäldenären. Om en borgenär för efterbevakning eller på någon annan grund är skyldig att betala en avgift som avses i 12 kap. 16 §, har borgenären rätt att utöva sin beslutanderätt först efter att avgiften har betalts.

Om kallelsen utfärdas efter bevakningsdagen, skall den tillställas de borgenärer som har rätt att utöva borgenärernas beslutanderätt, samt gäldenären. Kallelsen skall tillställas mottagarna i tillräckligt god tid. Detta förfarande med individuella kallelser skall iakttas även i konkursbon som har uppstått före 1.9.2004. Sammankallande enbart genom kungörelse är inte ett godtagbart sätt att sammankalla ett borgenärssammanträde.

En borgenär vars fordran understiger 3 000 euro får efter bevakningsdagen kallelse till borgenärssammanträdet eller uppmaning att meddela sin ståndpunkt endast om borgenären på förhand har meddelat boförvaltaren att borgenären deltar i beslutsfattandet. Småborgenärer har dock alltid rätt att delta i sammanträdena, även om de inte har meddelat att de deltar i beslutsfattandet i konkursboet. Delegationen rekommenderar dock att konkursbon som har uppstått före 1.9.2004 sänder kallelsen till alla borgenärer som har bevakat sin fordran, även om denna understiger 3 000 euro. I detta sammanhang skall dessa borgenärer informeras om att kallelse i fortsättningen inte längre sänds, om borgenären inte meddelar sin önskan att delta i beslutsfattandet.

Kallelsen skall sändas i tillräckligt god tid så, att kallelsetiden bestäms av den aktuella situationen. Delegationen rekommenderar att kallelsen normalt sänds två veckor före sammanträdet. En kortare tid än en vecka kan inte anses tillräcklig, om det inte är frågan om en särskilt brådskande angelägenhet. Om boet endast har ett fåtal borgenärer och boförvaltaren vet att borgenärerna och gäldenären kan infinna sig till ett sammanträde t.ex. redan dagen därpå, kan mötet hållas t.o.m. då.
Av kallelsen skall framgå:

1
Konkursgäldenärens namn

2
Sammanträdestidpunkten

3
Sammanträdesplatsen

4
Ärenden som behandlas vid sammanträdet

5
Boförvaltarens namn och uppgifter om hur han eller hon kan kontaktas.

I möteskallelsen kan framställas ett krav på att de borgenärer som vill delta i sammanträdet skall anmäla sig. En anmälan kan anses motiverad t.ex. när man med tanke på sammanträdesarrangemangen i ett omfattande konkursbo behöver veta hur många borgenärer som har för avsikt att delta i sammanträdet. I kallelsen skall då nämnas att även en borgenär som inte har anmält sig har rätt att delta i sammanträdet.

Delegationen rekommenderar att till kallelsen bifogas skriftligt material om de angelägenheter som kommer att behandlas vid sammanträdet (bl.a. arvodesfakturan), eller att detta material i förväg sänds till de borgenärer som har anmält sig till sammanträdet. Om materialet är omfattande, skall boförvaltaren göra ett kort sammandrag och meddela var materialet står till förfogande. I mån av möjlighet kan boförvaltaren göra upp förslag till beslut i de ärenden som kommer att behandlas vid sammanträdet. Beslutsförslagen skall boförvaltaren tillställa borgenärerna med möteskallelsen.

Boförvaltaren skall försöka ordna borgenärssammanträdet vid en sådan tidpunkt och på en sådan plats att så många borgenärer som möjligt har möjlighet att delta. Därför skall sammanträdet ordnas under vanlig arbetstid och inte utan särskild orsak t.ex. kvällen före kyrkliga helger. Sammanträdesplatsen skall vara den plats som är ändamåls-enligast för konkursboet och de viktigaste borgenärerna, t.ex. boförvaltarens kontor.

Om de ärenden som skall handläggas vid borgenärssammanträdet så kräver, kan sammanträdet skjuta upp behandlingen av ett ärende till ett fortsatt sammanträde. Uppskov skall inte tillgripas annars än av motiverad anledning, för behandlingen av ett ärende som inte har kunnat slutbehandlas vid det första sammanträdet. Delegationen rekommenderar att behandlingen inte utan särskilt skäl skjuts upp längre än en månad. Boförvaltaren skall se till att även borgenärer som inte är närvarande vid det första sammanträdet informeras om det nya sammanträdet, om det finns en särkskild orsak därtill.

2.3
Borgenärssammanträde på distans

Ett borgenärssammanträde kan också hållas så att deltagarna har kontakt med varandra per telefon, video eller med hjälp av någon annan teknisk anordning.

Det är boförvaltaren som beslutar om ett sammanträde skall ordnas på distans. Ett sådant sammanträde kan genomföras t.ex. som telefonkonferens, om borgenärerna är få eller antalet ärenden som skall behandlas är litet. I praktiken kan sammanträdet ordnas också så, att ett vanligt borgenärssammanträde sammankallas, men en del av deltagarna deltar i mötet per telefon, video eller någon annan teknisk anordning.

Om ett borgenärssammanträde hålls på distans, skall boförvaltaren förvissa sig om att borgenärerna och gäldenärens representant rent tekniskt har möjlighet att delta i sammanträdet. Vid behov skall boförvaltaren för borgenärerna och gäldenärens representanter ordna en plats med behövlig teknisk utrustning.

Om borgenärssammanträdet ordnas per telefon, skall de borgenärer och en gäldenär som deltar i sammanträdet helt konkret befinna sig i sådan förbindelse med varandra att överläggning är möjlig. Ett förfarande där boförvaltaren separat ringer upp de olika borgenärerna och gäldenärens representant för att förhöra sig om deras ståndpunkt kan inte betecknas som ett borgenärssammanträde.

Om ett borgenärssammanträde hålls som ett videosammanträde, måste alla som deltar i sammanträdet faktiskt kunna höra och se varandra. Ett videosammanträde kan också ordnas så, att boförvaltaren sammankallar borgenärerna till en mötesplats och endast en del av borgenärerna deltar i mötet via en videoförbindelse eller annan dylik förbindelse. Ett sådant tillvägagångssätt förutsätter att boförvaltaren och en representant för borgenären kommer överens om det i god tid före sammanträdet.

Gäldenären har rätt att delta i borgenärssammanträden. Om borgenärerna vid ett distanssammanträde behandlar ett ärende som boförvaltaren inte låter gäldenären få alla uppgifter om, skall gäldenärsrepresentantens tekniska anslutning temporärt avbrytas eller också skall han eller hon lämna mötessalen.

Arrangemangen inför ett distanssammanträde är desamma som inför ett vanligt borgenärssammanträde. Kallelseförfarandet är detsamma. Sammanträdesmaterialet skall i god tid tillställas deltagarna, så att de kan ta del av det. Ett protokoll skall sättas upp över sammanträdet.

3
ANNAT BESLUTSFÖRFARANDE

I ett ärende som annars borde behandlas vid borgenärssammanträdet kan boförvaltaren uppmana borgenärerna att i beslutsavsikt meddela boförvaltaren sin ståndpunkt i ärendet. Ett sådant annat beslutsförfarande kan boförvaltaren använda sig av särskilt när det gäller att avgöra ett enskilt, mycket rätlinjigt ärende, som försäljning av egendom på basis av köpeanbud som eventuellt i förväg har tillställts borgenärerna.

Boförvaltaren skall uttryckligen meddela borgenärerna att det är frågan om att i beslutsavsikt meddela en ståndpunkt. Det är önskvärt att boförvaltaren framställer en skriftlig begäran om att borgenären skall meddela sin ståndpunkt och även begär att få ett skriftligt svar. Begäran kan framställas med ett vanligt brev, per telefax eller e-post till den adress som borgenären eller gäldenären har uppgivit. På samma sätt kan svaret lämnas till boförvaltaren. Med begäran skall boförvaltaren tillställa borgenärerna det material som dessa behöver som grund för sitt beslutsfattande, om materialet inte har sänts tidigare.

Om en borgenär meddelar sin ståndpunkt i ett telefonsamtal till boförvaltaren, skall denne skriva ner borgenärens åsikt i konkursboets handlingar, så att den senare kan konstateras.

Boförvaltaren skall ge borgenärerna minst två veckor på sig att meddela sin ståndpunkt. I brådskande fall kan en kortare tid tillämpas. Också gäldenären skall ges tillfälle att inom samma tid meddela sin ståndpunkt i ärendet.

Om boförvaltaren under beslutsförfarandet t.ex. av en borgenär får sådan information som kan påverka de övriga borgenärernas beslut, skall boförvaltaren utan dröjsmål förmedla denna information till de övriga borgenärer som deltar i beslutsfattandet.

Som borgenärssammanträdets beslut gäller den mening som har omfattats av de borgenärer vilkas röstetal utgör mer än hälften av röstetalet för de borgenärer som har deltagit i omröstningen. Vid lika röstetal eller om ingen av borgenärerna deltar i sammanträdet eller inom utsatt tid meddelar sin ståndpunkt, avgör boförvaltaren saken.

Boförvaltaren skall meddela vilket beslut som har fattats i ett annat beslutsförfarande samt tidpunkten för beslutet. Meddelandet skall sändas åtminstone till de borgenärer som har meddelat sin ståndpunkt, samt gäldenären. Om beslutet gäller boförvaltarens arvode, skall beslutet dessutom utan dröjsmål sändas till konkursombudsmannen för kännedom.

4
SAMMANTRÄDESFÖRFARANDET VID ETT BORGENÄRSSAMMANTRÄDE

4.1
Borgenärssammanträdets olika delar

Vid borgenärssammanträdet behandlas följande ärenden:

1
Sammanträdet öppnas

Boförvaltaren öppnar borgenärssammanträdet

2
Val av ordförande och kallande av sekreterare

Boförvaltaren är ordförande vid borgenärssammanträdet. Om boförvaltaren är jävig eller annars förhindrad, utser borgenärerna ordföranden. När sammanträdet behandlar arvodet till en boförvaltare som är ordförande, skall borgenärerna ges möjlighet att samtala fritt utan att boförvaltaren är närvarande.

Om det på förhand är känt att det finns avsevärda konflikter som försvårar sammanträdets gång, är det önskvärt att boförvaltaren i förväg ser till att sammanträdet får en utomstående, oberoende ordförande.

Ordföranden, boförvaltaren eller någon annan kan vara sekreterare vid mötet. Sekreteraren väljs inte, utan ordföranden kallar den som han eller hon anser lämplig till sekreterare.

3
Val av protokolljusterare

En eller två borgenärer eller en representant för gäldenären väljs till protokolljusterare.
Det kan också vara behövligt att välja rösträknare för sammanträdet.

4
Registrering av de närvarande och deras fordringar

Boförvaltaren bör konstatera vilka som är närvarande samt vilka deras fordringar är.

Boförvaltaren och de som arbetar på boförvaltarens byrå får inte vid borgenärssammanträdet vara ombud för någon borgenär, eftersom boförvaltaren i sitt uppdrag företräder samtliga borgenärer.

Vid borgenärssammanträdet skall boförvaltarna eller åtminstone en av dem vara närvarande.

I borgenärssammanträdet får inga andra delta än borgenärerna och gäldenärens representant samt deras biträden eller ombud. Sammanträdets ordförande kan föreslå att borgenärssammanträdet skall vara offentligt, om inte en tredje man rätt kräver att sammanträdet hålls bakom stängda dörrar. Föreslår en enda borgenär eller gäldenären att ett sammanträde som var avsett att vara offentligt inte skall vara det, skall sammanträdet hållas inom stängda dörrar.

Gäldenären har också rätt att delta i borgenärssammanträdet samt att där framföra sin åsikt. Boförvaltaren kan dock begränsa gäldenärens rätt att få uppgifter och att delta i borgenärssammanträdet eller annat beslutsförfarande, om begränsningen kan anses nödvändig för att trygga boets eller en utomståendes rättigheter eller av något annat särskilt skäl. Gäldenären har dock rätt att få uppgifter om de behandlade ärendena när det inte längre finns något hinder för detta.

En aktieägare i gäldenärsföretaget har inte enbart med stöd av sin ställning som aktieägare rätt att vara närvarande vid borgenärssammanträdet. Om borgenärerna tillåter det, kan dock även en sådan aktieägare vara närvarande vid sammanträdet.

Även personer som biträder boförvaltaren i skötseln av boet, arbetar på boförvaltarens byrå och /eller är anställda av boet har rätt att närvara vid sammanträdet. De behöver inte särskilt beviljas tillstånd att närvara.

5
Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet

Ett borgenärssammanträde är beslutfört även om ingen borgenär är närvarande vid sammanträdet. I så fall fattar ordföranden beslut om de ärenden som behandlas vid sammanträdet.

6 - n
Ordinarie ärenden

Behandlingen av de ordinarie ärendena och hur dessa skall protokollföras behandlas nedan.

n + 1
Övriga ärenden

Delegationen rekommenderar att samtliga ärenden som behandlas vid sammanträdet även nämns i kallelsen och anser det inte önskvärt att bindande beslut fattas i andra ärenden än dessa.

Vid ett borgenärssammanträde kan fattas beslut även i ärenden som inte nämns i kallelsen, om avgörandet inte kan anstå. Om ärendet är viktigt, förutsätts dessutom att borgenärerna och gäldenären har informerats om saken senast en vecka före sammanträdesdagen. Boförvaltaren skall informera om saken på samma sätt som den skulle ha nämns i kallelsen och till meddelandet foga en redogörelse om saken.

Sammanträdet kan alltid avgöra en fråga som inte är nämnd i möteskallelsen, om alla de borgenärer som har kallats till sammanträdet ger sitt samtycke därtill. Beslutet kan också fattas villkorligt, så att samtycke av en frånvarande borgenär kan inhämtas också i efterhand.
När ett ärende som inte har nämnts i möteskallelsen har avgjorts utan att gäldenären har varit närvarande vid sammanträdet, skall boförvaltaren genast efter sammanträdets slut underrätta gäldenären om beslutet, för att gäldenären kan kunna utöva sin rätt att söka ändring i borgenärernas beslut.

Under övriga ärenden skall boförvaltaren också informera borgenärerna om sådana till konkursboets löpande förvaltning hörande ärenden som boförvaltaren har avgjort självständigt.

Dessutom kan vid borgenärssammanträdet behandlas frågor som borgenären eller gäldenären har tagit upp vid sammanträdet.

n+2
Sammanträdets avslutande

4.2
Uppgifter om boet och dess förvaltning

Uppgifter om sådant som berör konkursboet ingår i

• boförteckningen
• gäldenärsutredningen
• protokollen från borgenärssammanträdena
• årsredogörelserna

Den utredning som ingår i dessa handlingar kan sammanföras till en helhet, som ger en lättillgänglig bild av hur konkursboets verksamhet och ekonomi ter sig. Helheten byggs upp börjande med gäldenärsutredningen och slutande med protokollet från det avslutande sammanträdet samt slutredovisningen.

Vid varje borgenärssammanträde skall bland de ordinarie ärendena behandlas en redogörelse över boet stillstånd. Redogörelsen ges så, att borgenärerna får en skriftlig framställning över läget i boet samt viktiga förändringar i boets verksamhet och ekonomi.

4.3.
Hur handläggningen av de ordinarie ärendena protokollförs

Handläggningen av de ordinarie ärendena skall protokollföras så, att en person som inte har deltagit i sammanträdet förstår vilket beslutet har blivit och vid behov även beslutsmotiveringarna, om dessa har framförts vid sammanträdet. Förutom besluten och vid behov beslutsmotiveringen skall av protokollet också framgå omröstningar och avvikande meningar.

Om ett ärende endast går ut på att boförvaltaren redogör för något som gäller boet, antecknas redogörelsen i protokollet, om den inte grundar sig på en handling som bifogas protokollet.

Boförvaltaren skall på begäran sända en kopia av protokollet till en borgenär eller till gäldenären. Protokollet skall alltid sändas till en borgenär eller gäldenär som har anmält missnöje med borgenärssammanträdets beslut. Konkursombudsmannen skall utan särskild begäran tillställas en kopia av protokollet jämte bilagor.

4.4
Exempel på ordinarie ärenden vid det första
borgenärssammanträdet i ett konkursbo

1-5
Ärenden som berör sammanträdesförfarandet, enligt 4.1 ovan

6
Redogörelse för boets tillstånd och de åtgärder som vidtagits

Boförvaltaren redogör för boets tillstånd utgående från sin skriftliga redogörelse. Om redogörelsen och de åtgärder som refereras godkänns utan ändringar, behöver i protokollet inte antecknas annat än en hänvisning till den redogörelse som bifogas protokollet. Framgår det däremot av debatten vid sammanträdet eller annars att redogörelsen eller någon annan utredning är bristfällig eller att borgenärerna har olika uppfattningar om boförvaltarens redogörelse, skall debatten vid sammanträdet till väsentliga delar refereras i protokollet.

7
Realiseringen av konkursboets egendom

Boförvaltarna kan befullmäktigas att realisera boets egendom på det sätt som de anser bäst samt i enlighet med lag och god boförvaltningssed.

Borgenärssammanträdet kan ge boförvaltaren begränsade realiseringsfullmakter t.ex. så, att boförvaltaren endast får avsluta försäljningar som understiger ett visst penningbelopp eller realisera boets egendom med användning av en viss realisationsmetod. Konkurslagen förutsätter att i borgenärernas beslut nämns för vilken tid denna beslutanderätt delegeras till boförvaltaren.

I beslutet skall särskilt nämnas om fullmakten gäller sådan försäljning av boets egendom att egendom som en funktionell helhet överlåts till gäldenären eller en borgenär eller till någon annan, varvid överlåtelsen enligt 15 kap. 4 § 2 mom. kan ske endast om beslutet understöds av såväl de borgenärer vilkas fordringar uppgår till mer än hälften av de fordringar som har förmånsrätt som av de borgenärer vilkas fordringar uppgår till mer än hälften av de övriga fordringarna. Delegationen rekommenderar att borgenärssammanträdet inte ger boförvaltaren fullmakt till sådana överlåtelser av egendom om saken inte nämns i möteskallelsen.

Om boförvaltaren har ingått föravtal om försäljning av egendom i boet, skall föravtalen presenteras för borgenärssammanträdet. De händelser som har resulterat i föravtalet skall relateras för sammanträdet och antecknas i protokollet, vilket innebär att borgenärerna t.ex. skall informeras om konkurrerande anbud som boet har mottagit.

8
Särskild granskning

Borgenärssammanträdet kan besluta att konkursgäldenärens bokföring skall bli föremål för särskild granskning i den omfattning som sammanträdet särskilt bestämmer, t.ex. så, att granskningen gäller bestämda räkenskapsperioder eller enbart återvinningsgrunder. Innan beslutet fattas skall boförvaltaren referera vad han eller hon har observerat vid en preliminär granskning av gäldenärens bokföring och övriga verksamhet.

Borgenärssammanträdet kan bestämma vem som skall utföra den särskilda granskningen eller befullmäktiga boförvaltaren att uppdra granskningen åt den som boförvaltaren anser mest lämpad att utföra den.

9
Granskning av konkursboets förvaltning och bokföring

Borgenärssammanträdet kan besluta om granskning av konkursboets förvaltning och bokföring enligt vad som föreskrivs i delegationens rekommendation nr 10.

Huvudregeln är att frågan om eventuell granskning av konkursboets förvaltning och egendom skall föras upp på ärendelistan om detta inte är uppenbart överflödigt.

10
Eventuella rättegångar

Borgenärssammanträdet kan befullmäktiga boförvaltarna att väcka återvinningstalan eller annan talan som enligt boförvaltarnas prövning är ändamålsenlig för boet.

Boförvaltaren har rätt och skyldighet att föra talan som han eller hon anser behövlig för skötseln av boet. Boförvaltaren skall ge borgenärssammanträdet en tillräckligt tydlig och grundlig redogörelse för vad en talan som boförvaltaren har väckt grundar sig på samt för de övriga iakttagelser som boförvaltaren har gjort och som kommer att resultera i väckande av talan.

Borgenärssammanträdet kan också hålla kvar hos sig rätten att väcka talan. I dessa fall beslutar borgenärssammanträdet särskilt i varje enskilt fall om att väcka talan eller om boet skall avstå från sina anspråk eller från att väcka talan.

11
Grunderna för boförvaltarens arvode

Borgenärerna bestämmer grunderna för boförvaltarens arvode och ersättningar till boförvaltaren.

11 – n
Övriga ärenden samt avslutandet av sammanträdet

4.5
Exempel på ordinarie ärenden vid ett slutsammanträde

1-5
Ärenden som berör sammanträdesförfarandet, enligt 4.1 ovan

6
Redogörelse för boets tillstånd och vidtagna åtgärder

Boförvaltaren redogör för boets tillstånd utgående från sin skriftliga redogörelse. Om redogörelsen och de åtgärder som refereras godkänns utan ändringar, behöver i protokollet inte antecknas annat än en hänvisning till den redogörelse som bifogas protokollet. Framgår det däremot av debatten vid sammanträdet eller annars att redogörelsen eller någon annan utredning är bristfällig eller att borgenärerna har olika uppfattningar om boförvaltarens redogörelse, skall debatten vid sammanträdet till väsentliga delar refereras i protokollet.

7
Avgivande av slutredovisning

Boförvaltaren ger borgenärerna en slutredovisning, som fogas till protokollet

8
Betalning av utdelning

Beslut om betalning av utdelning till borgenärerna fattas utgående från boförvaltarens förslag. Förslaget fogas till protokollet. Om detta förslag har delegationen utfärdat rekommendation nr 12.

9
Boförvaltarens arvode

Boförvaltarens arvodesfaktura skall vara avfattad på det sätt som förutsätts i delegationens rekommendation nr 13.

10
Avslutande av konkursboet

Borgenärerna beslutar att konkursboet avslutas, eftersom inga ärenden längre är anhängiga beträffande boet.

Konkursboet kan avslutas om de ärenden som ännu är anhängiga inte har någon väsentlig inverkan på utdelningens storlek. Följaktligen kan t.ex. ärenden som gäller realiseringen av panter förbli anhängiga, likaså ärenden som gäller försäljning av varor av ringa värde eller indrivning av fordringar.

Om det finns oavslutade ärenden när beslutet att avsluta boet fattas, skall i beslutet nämnas hur dessa ärenden kommer att handhas.

11 – n
Övriga ärenden samt avslutandet av sammanträdet

5
BESVÄRSANVISNING

5.1
Borgenärssammanträdet

Innan borgenärssammanträdet avslutas skall ordföranden ge följande, i 15 kap. 11 § föreskrivna anvisning om hur ändring kan sökas i borgenärssammanträdets beslut:

Den som vill ansöka om att borgenärssammanträdets beslut skall upphävas eller ändras, skall göra en ansökan om detta till domstolen inom en månad från borgenärssammanträdet. En borgenär eller gäldenär som är närvarande vid sammanträdet skall dock omedelbart anmäla missnöje med beslutet hos sammanträdets ordförande, vid äventyr att rätten att utöva talan annars förloras.

Eftersom i synnerhet personer som inte har någon juridisk utbildning kan finna det svårt att söka ändring i borgenärssammanträdets beslut, skall boförvaltaren särskilt fråga om någon av dem som deltar i sammanträdet är missnöjd med borgenärssammanträdets beslut och konstatera att endast den som anmäler missnöje har rätt att utöva klandertalan.

I protokollet skall antecknas huruvida någon närvarande borgenär eller den närvarande gäldenären har anmält missnöje med beslut som har fattats vid borgenärssammanträdet.

5.2
Annat beslutsförfarande

När besluten har fattats i ett s.k. annat beslutsförfarande, skall boförvaltaren till meddelandet om att sammanträdet avslutas foga följande, i 15 kap. 11 § föreskrivna anvisning om hur borgenärssammanträdets beslut kan klandras:

Den som vill ansöka om att borgenärssammanträdets beslut skall upphävas eller ändras, skall göra en ansökan om detta till domstolen inom en månad efter att boförvaltaren har informerat om beslutet. En borgenär eller gäldenären skall dock anmäla missnöje med beslutet hos boförvaltaren senast en vecka efter att boförvaltaren har informerat om beslutet, vid äventyr att rätten att utöva talan annars förloras.

6
INFORMATION OM BORGENÄRSSAMMANTRÄDETS BESLUT

Om sammanträdet är föremål för allmänt intresse, skall boförvaltaren informera det offentliga ordet om de beslut som har fattats vid sammanträdet. Det är skäl att borgenärssammanträdet diskuterar på vilket sätt informationen skall ske och vad den skall omfatta.

Helsingfors, den 1 september 2004

Matti Nenonen
ordförande

Petri Hirsimaa
sekreterare

Sista updaterad 15.03.2006

Konkursombudsmannen, Bulevard 30 B (2. vån.), PB 157, 00121 Helsingfors
Tel. 02956 65111, fax 02956 65110